Hoppa direkt till innehållet
printicon

Nyttan av närhet

Forskningsprojekt Människor förflyttar sig över dagen och över livet för att nå olika verksamheter och människor. Nyttan av rörligheten beror mest på betydelsen av åtkomliga aktiviteter vid de olika resmålen; arbete, utbildning, inköp, rekreation, social interaktion.

Projektet handlar om hur långt människor har till olika aktiviteter och vilket värde närheten har. Både fysisk och upplevd närhet studeras. Syftet är tvådelat och specificeras till: 1. Att undersöka hur den fysiska närheten till arbete, utbildning, inköp, rekreation, familjemedlemmar och andra personer förändras för olika grupper i befolkningen i Sverige. 2. Att isolera betydelsen av faktorer som differentierar nyttan av sådan fysisk närhet. Faktorer som analyseras är normer och attityder till aktiviteterna vid resmålen, kapacitetsrestriktioner, tillgång till virtuella komplement, demografiska och socioekonomiska individegenskaper.

Projektöversikt

Projektperiod

2007-01-01 2009-06-30

Finansiering

Vetenskapsrådet, 2007-2009: 511 000 kr

Forskningsämne

Kulturgeografi

Projektbeskrivning

Projektet handlar om hur långt människor har till olika aktiviteter och vilket värde närheten har. Både fysisk och upplevd närhet studeras. Syftet är tvådelat och specificeras till:

1. Att undersöka hur den fysiska närheten till arbete, utbildning, inköp, rekreation, familjemedlemmar och andra personer förändras för olika grupper i befolkningen i Sverige.
2. Att isolera betydelsen av faktorer som differentierar nyttan av sådan fysisk närhet. Faktorer som analyseras är normer och attityder till aktiviteterna vid resmålen, kapacitetsrestriktioner, tillgång till virtuella komplement, demografiska och socioekonomiska individegenskaper.

Inom ramen för projektet belyses ett par mer specifika hypoteser:

Närheten tilltar. Det finns en diskussion om ökande rörlighet och ökad rotlöshet, om regionförstoring, suburbanisering, kontraurbanisering och internationalisering. Hypotesen är att detta är yt- och marginalfenomen som döljer den dominerande tendensen. Den långväga omflyttningen minskar i de flesta åldersgrupper, det är få som bosätter sig i andra länder någon längre tid (Jonsson, 2003). De flesta nöjer sig med semesterresor och ökad virtuell rörlighet. Förutom fritidsresor är det resor i arbetet som ökar, den rörligheten har för stora grupper kommit att ersätta både flyttning och pendling. Större delen av tiden under livet är avståndet till andra, ofta mer närbelägna aktiviteter än arbetet det som är viktigast. Det som tilltar är den långväga orörligheten och närheten till det mesta som upplevs viktigt.

Friheten att välja närhet ökar. Dagens långväga omflyttning är till skillnad från tidigare huvudsakligen begränsad till personer i 20-årsåldern. Destinationen är ofta en tät stadsbygd. I mycket liten omfattning anser flyttarna att bytet av bostadsort har med arbetsmarknad eller utbildning att göra, den ingår i stället i det individuella projektet att få omväxling och en upplevelserik livsmiljö (Garvill m fl, 2004). Många kan numera ta sig friheten att bosätta sig där man vill (stanna eller flytta) utan att snegla på försörjningen. Det ordnar sig. Det som då prioriteras är sociala relationer i en omgivning med närhet till det mesta man vill ha. Detta kan ses som en ny (postmodern) välfärdsdimension som är en sidoeffekt av, och har sin förutsättning i trygghetssystemens utbyggnad.

Studien bygger på en enkätundersökning, en registeranalys av individdata, multivariatanalys, GIS och mikrosimulering.

Ämne: kulturgeografi