Hoppa direkt till innehållet

Kakor

För att kunna chatta behöver du tillåta att Microsoft Dynamics använder kakor.

printicon
Huvudmenyn dold.

Okänd praktik - en studie om innehåll och erfarenheter av kuratorers samtalspraktik i den svenska grundskolan

Doktorandprojekt Att den psykiska ohälsan bland barn och unga ökar i Sverige är väl känt. Det är också tydligt hur skolan fungerar som en nyckelaktör i arbetet med att förebygga, upptäcka, utreda och åtgärda barns och ungas psykiska ohälsa. Skolkuratorn är den profession i skolan som specifikt inriktar sig på det psykosociala området, i synnerhet avseende arbetet med barns psykiska ohälsa. Men precis som andra kuratorsprofessioner är skolkuratorns profession i ringa utsträckning studerad.

Hur skolkuratorer i Sverige bedriver sitt arbete med enskilda elever är till stor del okänt. Syftet med projektet är att beskriva skolkuratorns samtalspraktik och att analysera vad som karaktäriserar den med avseende på förutsättningar, innehåll och utfall.

Doktorand

Projektöversikt

Projektperiod:

2018-01-02 2025-01-02

Medverkande institutioner och enheter vid Umeå universitet

Institutionen för socialt arbete

Forskningsområde

Socialt arbete

Projektbeskrivning

Hur skolkuratorer i Sverige bedriver sitt arbete med enskilda elever är till stor del okänt. Syftet med projektet är att beskriva skolkuratorns samtalspraktik och att analysera vad som karaktäriserar den med avseende på förutsättningar, innehåll och utfall.

Projektet kommer att systematisera både skolkuratorers och elevers personliga erfarenheter, men även innefatta kartläggning och analys av konkreta ärenden. Med samtalspraktik avses här de professionella samtal skolkuratorn har med enskilda elever och deras närstående, men även de yttre omständigheter som har direkt påverkan på samtalen, som hur en kontakt initieras eller vilka andra professioner som är inblandade.

De frågeställningar projektet avser besvara är:

  • Vilken roll och funktion upplever skolkuratorer att deras samtalspraktik har i förhållande till skolans mål och den enskilda eleven? Vilka är de faktorer som mest påverkar kvalitet och utfall inom ramen för samtalspraktiken?
  • Vad karaktäriserar samtalspraktiken i fråga om initiering, ärendetyp, elevkaraktäristika, innehåll och avslut, och vilka repertoarer av psykosociala insatser är det som används?
  • Hur upplever och beskriver elever samtalskontakt med kurator – vad hjälper och vad försvårar?