Pedagogik: En historisk studie av en omstridd disciplin

Forskningsprojekt Detta projekt utforskar den akademiska pedagogikens utmärkande drag och samhälleliga roll från 1940-talet och framåt.

Få akademiska discipliner är idag lika ifrågasatta som pedagogikämnet. Kritiken kommer från både akademiskt och politiskt håll, och även i offentligheten framförs det ofta kritiska invändningar mot ämnet. Samtidigt har efterfrågan av vetenskapligt baserad pedagogisk kunskap varit stor alltsedan disciplinen inrättades i Sverige i början av 1900-talet. Inte minst anses sådan kunskap vara nödvändig för skolväsendet och den ständigt expanderande lärarutbildningen. Mot den bakgrunden framstår det som angeläget att undersöka hur den akademiska pedagogiken har värderats och diskuterats under olika historiska perioder.

Projektansvarig

Anna Larsson Professor

E-post

090-786 54 24

Projektöversikt

Projektperiod:

2020-01-01 – 2022-12-31

Finansiering

Riksbankens jubileumsfond

Medverkande institutioner och enheter vid Umeå universitet

Institutionen för idé- och samhällsstudier

Forskningsämne

Idéhistoria, Pedagogik, Utbildningsvetenskap

Projektmedlemmar

Externa projektmedlemmar

Joakim Landahl Professor, Stockholms universitet

E-post

Anders Burman Professor, Södertörns högskola

E-post

Projektbeskrivning

Syftet med projektet är att utforska den akademiska pedagogikens särart och samhälleliga roll genom att analysera diskursen om disciplinen från 1940-talet och framåt. Följande tre forskningsfrågor ska besvaras:

Vad har framställts som den akademiska pedagogikens användningsområden, förtjänster och tillkortakommanden?
Vad har vid olika tidpunkter betraktats som disciplinens utmärkande drag och vad är det som har ifrågasatts?
Hur kan dessa förändringar över tiden kontextualiseras i förhållande till olika akademiska, professionella och politiska intressen?

Studien använder sig av vetenskapshistoriska och vetenskapssociologiska teoretiska perspektiv och kombinerar därmed två forskningsfält, science studies och pedagogikhistoria, som varit förvånansvärt åtskilda i forskningen.

En grundläggande utgångspunkt för projektet utgörs av antagandet att uttalanden om och förväntningar på den akademiska pedagogiken uttrycks på skilda sätt inom olika retoriska arenor. När pedagogiska forskare diskuterar med varandra är det vissa värderingar och gränsdragningar som står på spel. Andra saker betonas när målet är att förmedla akademisk kunskap till studenter, och när den akademiska pedagogiken diskuteras i den offentliga debatten är det åter andra värderingar som aktualiseras. Utifrån detta utskils i projektet tre retoriska arenor: en för interna disciplinära diskussioner (vetenskapliga tidskrifter); en där kunskap förmedlas till studenter (studieplaner och litteratur för grundutbildning); och slutligen en för offentlig debatt om ämnet (dagstidningar). Varje retorisk arena undersöks i en egen delstudie. Alla delstudier fokuserar på tre perioder, 1940-talet, 1970-talet och 2000-talet. Dessa decennier har valts ut för att de representerar betydande förändringar i den disciplinära organisationen av pedagogikämnet.