Hoppa direkt till innehållet
printicon

Risk för hjärt-kärlsjukdom efter ryggmärgsskada, en uppföljningsstudie

Forskningsprojekt I Sverige drabbas 120-150 personer/år av traumatisk ryggmärgsskada (SCI). Mortaliteten i akutskedet efter SCI är 3 procent. Senare föreligger dock överrisk för frakturer pga osteoporos. Det föreligger även en betydande överrisk (8,5 gånger) för kardiovaskulär sjukdom (CVD) jämfört med normalpopulationen, samt ofta smärta och depression.

Det är oklart hur olika kliniska variabler och markörer som idag används ska kunna värderas som riskfaktorer hos patientgruppen. Även osteoporos kan tänkas bidra till ökad risk för CVD. Det är också oklart hur prevention ska bedrivas. Patientgruppen är heterogen, med kompletta/inkompletta, höga/låga skador, spastiska/slappa förlamningar. Övergripande syfte med projektet är att identifiera och värdera riskmarkörer för kardiovaskulär sjukdom (cardiovascular disease – CVD) med kliniskt användbara mätmetoder som är relevanta för patienter med traumatisk ryggmärgsskada (spinal cord injury – SCI).

Projektöversikt

Projektperiod

Startdatum: 2018-11-01

Finansiering

Stiftelsen Promobilia

Forskningsämne

Folkhälsovetenskap och samhällsmedicin

Projektansvarig

Personalbild Peter Flank Peter Flank Övrig/annan befattning

Projektbeskrivning

Riskmarkörer som har identifierats och värderats var blodfetter, blodsocker, blodtryck, inflammatoriska parametrar, D-vitamin/se, kroppssammansättning (DXA) och BMI. Detta för att upptäcka individer som ligger i riskzonen för CVD och för att utgöra grund för preventiva åtgärder såsom vårdprogram för den specifika patientgruppen. Fortsättningen på studien blir att kartlägga progressen för denna patientgrupp gällande ovanstående riskmarkörer, exklusive D-vitamin/se och DXA. Internationellt och nationellt har det utförts relativt få uppföljningsstudier på ryggmärgsskadade varför det finns ett stort värde i att denna typ av studie genomförs. Uppföljningarna sker på patienter som deltog i den föregående studien, dvs det är mellan fyra och sex år sedan föregående mätning utfördes.

Behovet av kliniska bedömningsverktyg för mätning av kroppsvikt och prevention med inriktning på övervikt är stort men evidensbaserade kliniska verktyg är få. I en första studie har vi bland annat sett att BMI inte tycks kunna användas som kliniskt bedömningsinstrument, då patienterna har höga blodfetter oavsett BMI-nivå.

Kommande uppföljningsprojekt ska fortsatt identifiera och värdera riskmarkörer för CVD med kliniska mätmetoder som är relevanta för patientgruppen, för att upptäcka individer som ligger i riskzonen för CVD, som grund för preventiva åtgärder samt för att se hur patienternas riskmarkörer och hälsa utvecklas över tid.
Frågeställningar:

  1. Hur ser progressen över tid ut vad gäller blodfetter, blodglukos, bukomfång, vikt/BMI, blodtryck, inflammatoriska parametrar?
  2. Hur ser förekomsten av fysisk aktivitet ut sedan föregående undersökning?
  3. Hur ser förekomsten av ångest och depression enligt HAD ut sedan föregående undersökning?
  4. Hur ser deras hälsoutveckling över tid

Metod

Insamling av data på de 78 patienter med traumatisk paraplegi och tetraplegi som inkommer på ryggmärgsskadeuppföljning på Neurorehabs NUS och som deltog i tidigare studie.

Studien kan ge kunskap om utveckling av samtliga parametrar över tid och en fortsättning på bedömning av kliniska verktyg för bedömning och prevention av risk för hjärt-kärlssjukdom.