Hoppa direkt till innehållet

Information till studenter och medarbetare med anledning av covid-19 (Uppdaterad: 1 mars 2021)

printicon

Rita för att lära och lära sig att rita i lågstadiets NO-undervisning

Forskningsprojekt Detta projekt handlar om att undersöka den pedagogiska potentialen i att rita i lågstadiets NO-undervisning. Forskare och lärare samarbetar därför för att utveckla, genomföra och analysera undervisningsaktiviteter. I aktiviteterna ingår att eleverna praktiskt undersöker ett naturvetenskapligt fenomen och sedan försöker representera fenomenet visuellt genom att rita.

Syftet med projektet är att skapa kunskap om hur och varför ritande kan bidra till undervisning och lärande i naturvetenskap i lågstadiet. Ett ytterligare syfte är att bidra med nya sätt att representera naturvetenskapliga begrepp visuellt. Projektet svarar mot ett behov av att involvera lärares röster i forskning om ritande i NO-undervisningen. Vi kommer att samarbeta i grupper där det ingår två lågstadielärare, en bildpedagog, en forskare inom literacy och en forskare inom naturvetenskapsdidaktik. Tre sådana grupper kommer att utveckla, pröva, dokumentera och analysera NO-aktiviteter där ritande ingår. Vår analys bygger på en socialsemiotisk approach till multimodalitet och vi undersöker bland annat hur elever skapar och kommunicerar mening när de ritar. Ambitionen är att projektet ska bidra med en pedagogisk vokabulär och en praktisk repertoar för att undervisa om och genom ritande i naturvetenskap – och att tolka och utvärdera barns ritande som tecken på lärande i naturvetenskap.

Projektansvarig

Sofie Areljung
Universitetslektor
E-post
E-post
Telefon
090-786 56 18

Projektöversikt

Projektperiod:

2020-01-01 2022-12-31

Medverkande institutioner och enheter vid Umeå universitet

Institutionen för språkstudier, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap

Forskningsämne

Pedagogik, Utbildningsvetenskap

Projektbeskrivning

På lågstadiet är det vanligt att eleverna ritar under NO-lektionerna. Trots detta finns det begränsat med forskning som undersökt de pedagogiska möjligheter och begränsningar som ritande kan ge i NO-undervisningen för yngre elever. Vi vill genom det föreslagna projektet bidra med mer kunskap om detta.

Från forskares håll framförs många argument för varför ritande är en viktig del i att lära sig naturvetenskap. Ett argument är att elevers ritande kan hjälpa dem att förstå aturvetenskapliga samband och processer. Ett annat argument handlar om att ritande ofta används för att kommunicera kunskap i naturvetenskap. Som exempel kan nämnas kända teckningar som Leonardo da Vincis ritning av en helikopter och Charles Darwins noggranna avbildningar av Galapagos-finkar, men även nutida illustrationer av svarta hål eller cellbiologiska processer. Dessa exempel visar att ritande kan fylla olika syften; att beskriva en ny idé (da Vincis helikopter), att dokumentera observationer i naturen (Darwins finkar) och att åskådliggöra skeenden som inte kan ses med blotta ögat (svarta hål och processer i cellen).

Sammantaget tycks det alltså finnas flera möjliga anledningar till att rita i NO-undervisningen - för att eleverna ska förstå ett naturvetenskapligt innehåll (rita för att lära) och för att öva upp en färdighet i att visuellt kommunicera kunskap i naturvetenskap (lära sig att rita). Lågstadielärares egna tankar om värdet av att rita i undervisningen lyser däremot med sin frånvaro i den tidigare forskningen. Våra egna preliminära resultat från ett pågående projekt i förskolan och skolans första år visar att lärare i huvudsak framför allmänna argument för varför de ber barnen att rita under naturvetenskapsaktiviteter. Ett exempel är argumentet att barn har olika sätt att lära, och att det därför är viktigt att bland annat erbjuda dem möjligheten att rita. Få av lärarna gör någon specifik koppling mellan att rita och att lära naturvetenskap. Vi ser dock att de lärare som uttrycker en sådan koppling också är de som stöttar barnens ritande i förhållande till aktivitetens naturvetenskapliga syften, exempelvis genom att diskutera hur man kan göra lämpliga förenklingar när man ritar. Samtliga lärare i studien stöttar däremot barnens skrivande under naturvetenskapsaktiviteterna. Våra preliminära resultat ligger i linje med aktuell literacyforskning, som visar att lärare i de tidiga skolåren primärt stöttar elevers skrivande, medan ritandet mer betraktas som en utsmyckning av den skrivna texten. Detta mönster syns även i tidigare studier av naturvetenskapsundervisning i de tidiga skolåren. Även om flera studier dragit slutsatsen att lärare borde stötta elevers ritande för att gynna deras lärande i naturvetenskap, finns det ännu ont om studier där lärare faktiskt bjudits in att beskriva eller utveckla sin NO-undervisning med fokus på ritande. Vi vet alltså väldigt lite om hur lärare i lågstadiet själva använder, eller skulle kunna använda, elevers ritande som ett verktyg för att förstå naturvetenskapligt innehåll. Detsamma gäller för hur lärare hjälper, eller skulle kunna hjälpa, elever att utveckla sin förmåga att rita för att kommunicera naturvetenskaplig kunskap.

Mot denna bakgrund ser vi ett behov av att forskare och lärare tillsammans skapar kunskap om ritandets möjligheter och begränsningar i NO-undervisningen. Det föreslagna projektet bygger på arbete i tre team, där två lågstadielärare, forskare inom literacy och naturvetenskapsdidaktik och en bildpedagog tillsammans utvecklar aktiviteter som handlar om att ge eleverna i uppgift att praktiskt undersöka naturvetenskapliga begrepp (t.ex. friktion eller tyngdkraft) för att sedan försöka rita hur de förstår detta begrepp. Lärarna prövar aktiviteterna i sina respektive klassrum samtidigt som forskarna dokumenterar vad som sker. Videoinspelningar från lektionerna samt foton av elevernas teckningar utgör sedan grund för analys och vidare diskussion i teamet.

Vår ambition är att projektet ska generera en pedagogisk vokabulär och praktiska verktyg för att stötta och utvärdera barns ritande i NO-undervisningen. Vi tror att den sammansättning av kompetenser som finns i projektteamen borgar för att skapa nydanande, mångfasetterad kunskap med hög relevans för både praktik och forskning. Vår förhoppning är därmed att projektet bidrar med en vidgad bild av hur naturvetenskapliga begrepp kan förstås och representeras i undervisning och läromedel.