"False"
Hoppa direkt till innehållet

Studenter som inte bytt lösenord sedan 7 maj kan inte logga in på studentwebben. Detta p.g.a. skyddsåtgärder vid cyberattacken den 2 maj. Läs hur du byter lösenord.

printicon
Huvudmenyn dold.

Säkerhetsarbetets relevans och effekter

Forskningsprojekt I ett tvärvetenskapligt forskningsprogram studeras lokalt säkerhetsarbete av en forskargrupp från fem institutioner vid Umeå universitet.

Inom programmet undersöks genomslag av lagstiftarens intentioner i kommuners säkerhetsarbete och dess relevans och effekter med fokus på säkerhetsarbete som utvecklats för att minska skador i lokala miljöer. För- och nackdelar med de metoder som idag används för utvärdering av effekter av säkerhetsarbete studeras också. Utgångspunkten är syften och frågeställningar som Räddningsverket ställt upp i sin utlysning. Den övergripande frågeställningen är: Finns det positiva eller negativa samband mellan lagstiftarens intentioner och kommunernas initiativ, vidtagna åtgärder och effekter i samhället?

Projektansvarig

Anders Hanberger
Professor emeritus
E-post
E-post
Telefon
090-786 65 98

Projektöversikt

Projektperiod:

2009-03-01 2013-12-31

Finansiering

Forskningen är helt finansierad av forskningsmedel som oftast är sökta i konkurrens. Skaderegistreringen finansieras av Västerbottens läns landsting och Socialstyrelsen tillsammans.

Medverkande institutioner och enheter vid Umeå universitet

Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap

Forskningsområde

Folkhälsovetenskap och hälsovetenskap

Projektbeskrivning

Säkerhetsarbete inom följande tre breda problemområden studeras inom programmet:
- lokala miljöer bl.a. parker, torg och gångvägar
- allmänna transportmedel med fokus på teknisk säkerhet och räddningsinsatser vid tågincidenter
- naturolyckor/katastrofer med fokus på dammsäkerhetsarbete

Teoretiska utgångspunkter och metoder

Haddons matris och strategier

Vid utvärdering av säkerhetsprogram för skadeförebyggande insatser finns det ett flertal modeller att använda. I forskningsprogrammet har vi valt den matris och de strategier som utvecklats av Haddon (1980a, b).

Matrisen över faktorer som påverkar skadeutfall omfattar: Mänskliga faktorer; Produkt/utrustning; Fysisk miljö; Socioekonomisk miljö uppdelat på före, under och efter en olycka/skadehändelse. Matrisen används i programmet som struktur och stöd i mätning och utvärdering av effekter av säkerhetsarbete.

Utgångspunkten för Haddons 10 strategier är att skador anses uppkomma genom en oönskad överföring av energi (t.ex. mekanisk energi) som bärs av en vehicle (t.ex. gunga). De viktigaste faktorerna vid skadereduktion är att:

  • Förhindra att den energi som når människan är i sådan mängd att personskada inträffar.
  • Om skada ändå sker skall skadans allvarlighet minimeras.

Åtgärderna skall inte enbart begränsas till primär prevention utan skall involvera alla stegen i den skadeproducerande processen. I forskningsprogrammet har Haddons strategier reducerats till följande fyra strategier:
- eliminera risker
- begränsa risker
- stärka motståndskraften hos de som riskerar att skadas
- begränsa inträffad skada

Dessa används för att klassificera och analysera syften med myndigheters och kommuners säkerhetsarbete och säkerhetsåtgärder.

Modell för utvärdering av säkerhetsarbete

En modell för utvärdering av säkerhetsarbete har utvecklats som översiktligt beskriver hur kunskap om myndigheters och kommuners säkerhetsarbete kommer att sökas inom forskningsprogrammet.

figur.png

Fokus ligger på att undersöka hur styrningskedjan från lagstiftarens och säkerhetsaktörernas intentioner genomförs och att undersöka effekter av säkerhetsarbete/-åtgärder inom de tre problemområdena.

På makronivå undersöks om och i vilken utsträckning lagstiftarens intentioner får genomslag i myndigheters och kommuners faktiska säkerhetsarbete. Här undersöks och granskas också förekommande säkerhetsprograms mål och intentioner och programmens/åtgärdernas relevans.

På mikronivå söks kunskap om vilka effekter och konsekvenser olika typer av säkerhetsarbete/-åtgärder har på skador, riskmedvetenhet och riskbeteende, samt måluppfyllelse av säkerhetsprogram.

En utgångspunkt för forskningsprogrammet är att det vid en given tidpunkt finns ett risk- och skadetillstånd i samhället. Detta tillstånd förändras och lagstiftaren och säkerhetsaktörer utvecklar fortlöpande säkerhetsprogram och åtgärder för att förebygga och lindra skador och dessas konsekvenser. Ett risk- och skadetillstånd beror på olika faktorer och kunskap om dessa faktorer kommer att användas i bedömning av säkerhetsarbetets relevans och effekter. (I figuren indikerat med en streckad ruta.) I enligt med Haddons matris kommer olika mänskliga-, produkt/utrustnings- och miljöfaktorer också att användas i analys och tolkning av effekter av säkerhetsarbete.

Forskningsprogrammet utgår från en pluralistisk kunskapssyn och använder en flermetodansats, dels för att det inte finns någon generell acceptans inom forskarsamhället om att evidensbaserade metoder är överlägsna andra metoder, dels för att alla frågeställningar i utlysningen inte låter sig undersökas med evidensbaserade metoder, t.ex. programteorier och den demokratiska styrningskedjan. Att söka (evidensbaserad) kunskap om mänskligt beteende som ska gälla generellt kan också ifrågasättas med hänvisning till att människors beteende kan förändras över tid.

Argument för valet av en flermetodologisk ansats är att frågeställningarna inte låter sig undersökas på ett enkelt sätt och att forskargruppen har en pluralistisk kunskapssyn. De tre områden som forskningsprogrammet valt att studera kräver olika och kompletterande metoder. Två av metoderna som kommer att användas är:

Metaanalyser och narrativa synteser

I kunskapsöversikter sammanfattas kunskap om skador och effekter av skadearbete på de fokuserade områdena genom systematiska litteraturstudier, metaanalyser och narrativa synteser.

Programteoriutvärderingar

Begreppet programteori syftar på antaganden om hur ett program är tänkt att uppnå avsedda effekter. Programteorimetodansatsen (jfr Chen, 1990; Leeuw, 2003; Rogers et.al., 2000; Vedung, 1998; Weiss, 1998), såsom den kommer att användas i forskningsprogrammet, består av a. en rekonstruktion av programteorier bakom förekommande säkerhetsprogram, b. en bedömning av dessas konsistens och c. analys av i vilken utsträckning de överensstämmer med kunskaper på området.

Delprojektområden och delprojekt

Preliminärt planeras 13 delprojekt inklusive följande tre:

Delprojekt 1: Metoder för utvärdering av styrningskedjan och säkerhetsarbetets effekter

Syftet är att studera hur styrningskedjan kan analyseras och hur effekter av säkerhetsarbete kan undersökas. Den övergripande frågeställningen är: ”Hur, med vilka metoder, och utifrån vilka restriktioner kan effektsamband studeras?

Delprojekt 4: Genomslag av lagstiftarens intentioner i myndigheters och kommunalt säkerhetsarbete och förväntade effekter av lokalt säkerhetsarbete

Syftet är att undersöka i vilken utsträckning som lagstiftarens intentioner fått genomslag i lokalt säkerhetsarbete. I projektet undersöks hur statliga myndigheter och kommuner utformat sitt säkerhetsarbete och säkerhetsarbetet jämförs med lagstiftarens/kommunernas intentioner.

Delprojekt 7: Effekter av säkerhetsarbete i Umeå kommun
Syftet är att undersöka effekter av lokalt säkerhetsarbete med avseende på personskador. Säkerhetsarbete som kommer att undersökas är bl.a. sandning, snöröjning, skador på lekplatser .

Delprojekten planeras ytterligare under första kvartalet 2009 och kommer att diskuteras i referensgruppen (se nedan). Forskarna kommer att vid behov revidera eller komplettera delprojekten.

Referensgrupp

Till forskargruppen knyts en referensgrupp bestående av forskare, praktiker och representanter för Räddningsverket. Gruppens roll är att lämna synpunkter på forskningsprogrammet, delprojekten, rapportutkast och att medverka i kunskapsspridningen. Referensgruppen har enbart en rådgivande roll.

Senast uppdaterad: 2023-05-02