Hoppa direkt till innehållet
printicon

Samband mellan timing och kognition

Forskningsprojekt All tidskontroll oavsett tidshorisont förutsätter en framtidsprognos, men hur mycket planering behövs egentligen för att avgöra när nästa slag med trumstocken ska ske?

Förmågan att uppfatta och producera tidsintervaller är grunden för tal, hantering av verktyg, musik och många rituella beteenden i vitt skilda kulturer. Det är känt att timing – tidsmässig beteendereglering - över längre perioder som flera sekunder, minuter och timmar förutsätter högre kognitiva funktioner. Men det är ännu oklart vad som möjliggör timing i nuet, trots att tidsintervall under en sekund kan ha större betydelse för vår vardag genom att möjliggöra konversation, att undvika kollision och att interagera med föremål. Den centrala frågan är om samma kognitiva mekanismer används oavsett vilka tidsramar vi hanterar.

Projektöversikt

Projektperiod

2012-01-01 2015-12-31

Forskningsämne

Psykologi

Projektansvarig

Projektbeskrivning

Det här projektet kommer systematiskt att undersöka hur exekutivt krävande uppgifter påverkar timing. Om exekutiva uppgifter leder till försämrad timing stödjer det hypotesen att exekutiva funktioner är inblandade. För att få ett känsligt och kontinuerligt mått på exekutiva funktioner i takthållning ska vi registrera ögonrörelser på försöksdeltagarna medan de utför uppgifterna. Ögonrörelser påverkas av delad uppmärksamhet. Räknar man baklänges medan man kör bil, gör man betydligt kortare ögonrörelser, och kommer inte att flytta blicken lika ofta. I våra experiment är dock konsekvenserna inte lika allvarliga som vid bilkörning, men ögonrörelseeffekterna bör bli desamma. Vi har redan genomfört ett par experiment med delad uppmärksamhet under taktknackning. Resultaten antyder att förmågan till taktknackning inte påverkas nämnvärt av krävande konkurerande uppgifter i intervall under en sekund. Det talar alltså för förklaringen att timing i korta intervall är en mer grundläggande egenskap i nervsystemet. Projektet kommer att ge viktig kunskap om hjärnans funktion och organisation. Resultaten från projektet kommer dessutom att utgöra ett centralt bidrag till nuvarande teorier om hur människan hanterar korta tidsintervall. Det skulle också förbättra förståelsen för patienter med nedsatt tidsskicklighet och kognitiv prestation såsom personer med Parkinsons sjukdom och ADHD.