Information till studenter och medarbetare med anledning av covid-19 (Uppdaterad: 7 april 2020)

Hoppa direkt till innehållet
printicon

Samer och vård i livets slutskede – kunskap om traditioner för att utveckla framtidens vård

Doktorandprojekt Samerna är ett urfolk i norra Europa som i Sverige uppgår till ca 20 000 personer. Vetenskaplig kunskap kring samers hälsa är begränsad och tycks saknas kring hur den samiska kulturen kommer till uttryck i situationer relaterade till döende, död, sorg och vid vård i livets slutskede. För att kunna utveckla en vård som är av god kvalitet, är person-centrerad och kultur-kompetent behövs kunskap som bygger på människors upplevelser, erfarenheter och önskningar.

Syftet är att studera önskemål, prioriteringar, behov och uttryck i den samiska befolkningen relaterade till vård i livets slutskede och omhändertagandet därefter. Samer och personer yrkesverksamma i Saepmi intervjuades om erfarenheter av döende, död och sorg samt vård i livets slutskede. Gruppsamtal inomhus och utomhus på fjället är genomförda. DöBra kortleken, ett verktyg för samtal, för att studera prioriteringar i samband med livets slutskede kommer användas.

Projektansvarig

Anette Edin-Liljegren
Universitetslektor, adjungerad
E-post
E-post

Projektöversikt

Projektperiod:

2015-09-04 2020-12-31

Medverkande institutioner och enheter vid Umeå universitet

Institutionen för omvårdnad, Várdduo - Centrum för samisk forskning

Externa medverkande

Karolinska Institutet

Forskningsämne

Folkhälsovetenskap och hälsovetenskap

Projektbeskrivning

Resultaten visar hittills att markörer för samisk identitet såsom den utökade familjen, språk och traditionell mat är viktiga. Årstidsväxlingar och relationer till naturen i stället för kalendertid dominerade och vidare kommer studeras liksom även formella- och informella stödsystem.
Resultaten förväntas ge ökad förståelse för den samiska kulturen och leda till att förbättra bemötande och vård av samiska patienter vid livets slutskede.

Syftet med projektet är att undersöka den kunskap som finns i det samiska samhället kring frågor som rör vård i livets slut.

I första delen av projektet har samtal genomförts som enskilda intervjuer i både den svenska och norska delen av Saepmi. De personer som intervjuats har bl.a. varit präster, församlingsmedarbetare, begravningsentreprenörer och personer verksamma i samisk äldrevård. Från resultaten märks markörer för samisk identitet såsom den utökade familjen, språk och traditionell mat, som viktiga.  Årstidsväxlingar och relationer till naturen i stället för kalendertid, framträdde som bärande delar i något som kan liknas vid ett system, vilket kan kopplas till döden. I detta system länkas människor och platser ihop, med tid.

En viktig erfarenhet från första delstudien har varit att intervjusituationerna, där två personer möts för att samtala om frågor som rör döende, död och sorg i en forskningsintervju, emellanåt känts främmande. Den ligger inte i linje med hur traditionen för dialog och kunskapsutbyte vanligen går till i samiska sammanhang.

I nästa delstudie har vi därför mött renskötande sydsamer vid elden, med fjällandskapet som plats för berättelser istället. Samtalen har främst rört djur och natur, i relation till död och vård i livets slut. Genom att diskutera erfarenheter, traditioner och tankar om framtiden i ett sammanhang som känns naturligt och uppmuntrar till samtal, ges deltagarna möjlighet att tala om det de tycker är viktigt. Ämnen som annars kan upplevas som känsliga, kan därmed bli lättare att samtala om. Detta tillvägagångssätt har sin utgångspunkt i så kallad urfolksforskningsmetodologi, där forskningen sker tillsammans med urfolket i den miljö de vanligen lever och är verksamma i.

Berättelser, har även varit i fokus i delstudie 3 som i huvudsak berört samers erfarenheter av formella och informella stödsystem, kopplat till livets slutskede. Resultaten är under analys.

Den sista delstudien har till syfte att utforska i vilken utsträckning och på vilka sätt DöBra-korten är ett användbart verktyg för att diskutera samers individuella och kulturella prioriteringar och värderingar vid livets slutskede. DöBra-kortleken är ett verktyg framtaget på svenska inom ramen för forskningsprogrammet DöBra vid Karolinska Institutet, för att stödja diskussion och reflektion om värderingar och prioriteringar i samtalen om det framtida slutet av livet.