Doktorandprojekt För att bli förstådd använder människor information (ledtrådar – cu:er) för att bli förstådd men också i hänsyn till de kognitiva resurser man har. Detta återspeglas i hur olika cue:er är fördelade i språkbruk (korpus) eftersom de skiljer sig åt i sin natur och relativa styrka, ännu mer mellan språk. Hur kan våra erfarenheter av cue:erna på modersmålet påverka cueanvändningen i senare lärda språk? Jag behandlar frågan med fokus på ryska och svenska meningar med händelsebeskrivningar.
För att förstå händelsebeskrivningar behöver man effektivt bearbeta cue:er till de roller som deltagarna spelar i en händelse. Ryska och svenska tillåter att den påverkade deltagaren placeras i meningsinitiala positionen där aktören är mest förväntad, t.ex. ’Det gillar jag’. Samspelet mellan olika cue:er hjälper till att bearbeta denna mindre förväntade ordning. Men skillnader i samspelet i ryska och svenska kan vara svåra att förstå för rysktalande inlärare av svenska. Jag utforskar skillnaderna och svårigheterna med hjälp av distributionskorpus, datalingvistika och experimentella metoder.
Erfarenheter vi har under livet påverkar vad vi uppmärksammar och hur vi bearbetar information. Jag strävar efter att förstå hur våra erfarenheter med det första språket (L1) ryska påverkar användningen av information/cue:er på det tredje språket (L3) svenska genom att utforska meningar som (1) 'Книгу выбрала я' – 'Boken valde jag' och (2) 'Я выбрала книгу' – 'Jag valde boken'. Tidigare forskning har visat att i ryska och svenska kan cue:erna till deltagarnas roller i sådana meningar skilja sig åt, t.ex. i (1) markerar endast ryska ackusativ i substantivändelsen -у, men även liknande cue:er kan ha olika styrkor, t.ex. att livlösa böcker inte kan välja är potentiellt en starkare cue i svenska än ryska. Att hitta och systematiskt analysera dessa tvärspråkliga skillnader i användning av cue:er kommer att bidra till att förstå de allmänna tendenserna i mänsklig kommunikation och visa avgörande tvärspråkliga skillnader som kan skapa svårigheter för rysk-svenska inlärare.
Min forskning omfattar tre studier: Studie 1 analyserar distributionen av relevanta diskursiva (t.ex. om en deltagare tillhandahåller ny eller given/gammal information) och lokala (t.ex. kasusmarkering) cue:er till deltagarens rolltilldelning i en rysk korpus. Baserat på detta kommer jag i Studie 2 att modellera probabilistisk cueanvändning i realtidsbearbetning av ryska språket och jämföra modellens förutsägelser för kognitiva svårigheter med dem från den befintliga svenska modellen. Slutligen i Studie 3 kommer jag att testa de förutsedda svårigheter som rysk-(engelsk)-svensk inlärare kan ha i ett svenskt produktions- och förståelseexperiment. Denna studie kommer också att undersöka effekterna av kognitiva förmågor (t.ex. arbetsminne) och språksinlärningskontexter. En sådan flermetodsundersökning kommer att presentera ett högupplöst pussel av informationsanvändning inte bara i vårt första utan även i vårt andra eller tredje språk.
