Forskningsprojekt Projektet studerar olika tillvägagångssätt för att genomföra EU:s politiska mål. Syftet är att undersöka hur implementeringen av EU:s vattenrelaterade regelverk uppmuntrar sektorsövergripande samarbetsstyrning i Finland och Sverige.
En av vår tids största utmaningar är att styra våra samhällen mot en hållbar användning av naturresurser. På EU nivå har det beslutats om olika policyer och styrningsinstrument för att försöka möta den utmaningen. EU:s medlemsstater har dock olika tillvägagångssätt för att genomföra EU:s politiska mål. Genom att studera och jämföra dessa mellan två länder, ökar projektet förståelsen för vilka faktorer som främjar och vilka som hämmar att EU:s mål för vattenförvaltning uppnås.
Projektets forskningsfokus är på vatten som naturresurs och dess förvaltning. Valet av vatten som fokusområde beror på dess essentiella roll i samhället samt dess kopplingar till flera andra viktiga sektorer, såsom skog, energi och miljö. Därför utgör vatten en särskilt lämplig naturresurs att fokusera på om man vill förstå tvärsektoriell samverkansstyrning.
Trots omfattande forskning om hållbar vattenförvaltning kvarstår frågor om hur de regelverk som reglerar vatten som naturresurs påverkar det sektorsövergripande genomförandet av EU:s mål för vattenförvaltning på nationell och lokal nivå, liksom vilken effekt som samverkansstyrningen har, samt vilka typer av kunskap som använts i dess processer och hur det påverkar genomförandet av EU:s politik.
Med detta projekt studeras samverkansstyrning inom vattenförvaltningen och hur dess kopplingar till andra sektorer som skog, energi och naturskydd kan främja en hållbar användning av naturresurser. Projektet består av två delar: en bredare institutionell analys av hur EU arbetar för att främja samverkansstyrning av vatten, samt en jämförande analys av Finland och Sverige, två EU-medlemsstater med liknande miljöförutsättningar men med olika institutionella kontexter.
Projektet vägleds av tre forskningsfrågor:
1) Hur främjar EU:s regelverk för vatten samverkansstyrning och vilka tillvägagångssätt har Finland och Sverige valt i sitt genomförande av regelverket?
2) Vilka former av kunskap (t.ex. expert; förvaltnings-; eller erfarenhetsbaserad) används i sektorövergripande samarbetsprocesser i Finland och Sverige?
3) Hur kan samverkan utformas och kunskap användas för att bättre uppnå EU:s mål för vattenförvaltningen?
Projektet genomförs tillsammans med forskare från Water and Development Research Group vid Aalto universitet.
