Hoppa direkt till innehållet

Information till studenter och medarbetare med anledning av covid-19 (Uppdaterad: 14 januari 2021)

printicon

Särskiljande lärmiljöer för elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Arbetslag som lärande organisationer?

Doktorandprojekt I detta avhandlingsprojekt granskas hur specialklasser för elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar legitimeras, organiseras och utvecklas.

Huvudfokus kommer att ligga på de professioner som utgör de arbetslag som är verksamma inom dessa specialklasser.

Doktorand

Johan Edin
Doktorand
E-post
E-post
Telefon
090-786 80 37

Projektöversikt

Projektperiod:

Startdatum: 2018-08-01

Medverkande institutioner och enheter vid Umeå universitet

Pedagogiska institutionen

Forskningsämne

Pedagogik, Utbildningsvetenskap

Projektbeskrivning

I den pedagogiska  praktiken har diagnoser av olika slag kommit att påverka arbetet med elever i behov av särskilt stöd även om det i Skollagen inte uttrycks som en nödvändighet för att, som elev, erhålla stödinsatser. Det blir inte minst tydligt när det gäller elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) så som Autismspektrumtillstånd och ADHD där ett flertal kommuner runt om i Sverige erbjuder speciallösningar för dessa elever i form av särskilda undervisningsgrupper och specialklasser. Det är heller inte ovanligt att det krävs en diagnos inom NPF för att, som elev, få tillgång till dessa verksamheter. När det gäller skolan och dess verksamheters utveckling har huvudman ett särskilt ansvar för att säkerställa att kvalitet, utvärdering och utveckling ligger i linje med de nationella målen. Det innebär att de verksamheter så som, exempelvis specialklasser kontinuerligt ska utvärderas för att på så sätt skapa möjligheter till utveckling i syfte att främja elevernas lärande och lärandemiljöer. Inom det specialpedagogiska forskningsfältet saknas forskning om hur dessa verksamheter fungerar, motiveras och organiseras. Den kommande avhandlingen kommer därför att rikta fokus mot arbetslagens lärandeprocesser för att kunna skapa en kunskap och förståelse om detta.

 

I studien används ett teoretiskt perspektiv som fokuserar på lärande organisationer och organisatoriskt lärande för att på så sätt synliggöra lärandeprocessen i arbetslagen inom särskiljande (specialpedagogiska) verksamheter.

Studien kommer att ta sin utgångspunkt i ett organisationsteoretiskt perspektiv där organisatoriskt lärande och lärande organisationer kommer vara viktiga beståndsdelar för analys och tolkning av resultat. Detta blir en viktig del i det teoretiska ramverket då det skapar möjligheter för att synliggöra hur och om det förekommer någon form av kollektivt och kollegialt lärande i de studerade personalgrupperna som är specialklasserna.  Det teoretiska ramverket kan således användas för att öka förståelsen för hur särskilda undervisningsgrupper och specialklasser motiveras, organiseras, upprätthålls och utvecklas samt för att problematisera lärandet inom arbetslagen. Empirin kommer att bestå av formella djupintervjuer. Intervjuer skapar förutsättningar för att tydliggöra hur informanterna förstår och förhåller sig till sin omgivning. Som metodiskt verktyg öppnar intervjun upp för att studera och analysera fenomen i en given kontext, exempelvis synen på lärande och styrande normer, och hur dessa tolkas och förstås.