Hoppa direkt till innehållet

Kakor

För att kunna chatta behöver du tillåta att Microsoft Dynamics använder kakor.

printicon
Huvudmenyn dold.

Skrivande på gymnasienivå hos elever med och utan lässvårigheter

Forskningsprojekt Läsande och skrivande är centrala förmågor för elevers kunskapsutveckling och kommunikation. I det här projektet undersöks ca 150 elevers skrivande på gymnasiet i relation till läsförmåga, skolresultat, läs- och skrivvanor och self-efficacy, dvs. tron på den egna förmågan att genomföra en specifik uppgift.

Projektets syfte är att bidra med ny kunskap om skrivande i relation till läs- och kunskapsutveckling hos gymnasieelever med och utan lässvårigheter. Projektet undersöker även hur eleverna upplever skrivande, skrivutveckling och skrivundervisning under grundskolan och gymnasiet, samt i vilken mån läs- och skrivvanor relaterar till elevers läs- och skrivförmåga och skolresultat. Ungefär hälften av eleverna deltog i ett tidigare projekt i grundskolan (Se: Språklig förmåga, skrivande och skolresultat hos elever med och utan lässvårigheter i grundskolan).

Projektansvarig

Maria Levlin
Universitetslektor
E-post
E-post
Telefon
090-786 90 94

Projektöversikt

Projektperiod:

2019-01-01 2023-12-31

Medverkande institutioner och enheter vid Umeå universitet

Institutionen för språkstudier

Externa medverkande

Christian Waldmann, docent, Linnéuniversitetet

Externa finansiärer

Vetenskapsrådet

Projektbeskrivning

Läsande och skrivande är centrala verktyg för elevers kunskapsutveckling. Läs- och skrivsvårigheter har i tidigare internationella studier visat sig vara ett hinder för att klara kunskapskraven i grundskolan och de fortsatta studierna på gymnasiet. I ett nationellt perspektiv är forskningen inom området begränsad. I detta projekt deltog 150 elever i år 2 på gymnasiet i en screening av avkodning, läsförståelse och stavning. De skrev också en argumenterande och en narrativ text på svenska respektive engelska på dator i ett tangentloggningsprogram som loggar alla tangentbordstryckningar och möjliggör analyser av bl.a. pauser, revisioner och skrivhastighet. Därutöver besvarade eleverna en enkät om läs- och skrivvanor i skolan och på fritiden, self-efficacy i relation till skrivande och GRIT (förmåga till uthållighet när en uppgift bjuder på motstånd). Elevernas resultat i nationella prov och betyg ska också samlas in. Följande områden undersöks i projektet:

Samband mellan läsförmåga och skrivande: I delstudien undersöks elevernas skrivna texter i svenska och engelska i relation till deras läsförmåga på gymnasiet, bl.a. med fokus på vilka aspekter av skrivandet som är särskilt utmanande vid lässvårigheter.
Skrivande som process och produkt (färdig text): I delstudien undersöks eventuella skillnader i skrivprocessen (flyt, pausmönster, revisioner etc.) mellan svenska och engelska samt mellan narrativ och argumenterande genre. Skrivprocessen undersöks också i relation till textkvalitet och elevernas läsförmåga på gymnasiet, bl.a. med fokus på vilka aspekter i skrivprocessen som är särskilt utmanande vid lässvårigheter.

Läsande och skrivande i relation till skolresultat: Delstudien baseras på elevernas resultat i screeningar av läsförmågan i år 2 på gymnasiet samt på analysen av deras narrativa och argumenterande texter i relation till utfallet i nationella prov och betyg i de gymnasiegemensamma ämnena. I studien undersöks eventuella samband mellan elevernas läs- och skrivförmåga och utfallet i nationella prov och betyg.

Elevernas läs- och skrivvanor samt upplevelse av eget skrivande och skolans skrivundervisning: I delstudien undersöks elevernas läs- och skrivvanor, GRIT och self-efficacy. Ett antal elever deltog i år 3 i en enskild intervju om elevernas upplevelser av att skriva på fritiden och i skolan. I studien undersöks eventuella samband mellan elevernas läs- och skrivförmåga och deras läs- och skrivvanor, GRIT och self-efficacy.

Läs- och skrivutveckling från lågstadiet till gymnasiet: I denna del av projektet kombineras den insamlade datan med data från tidigare projekt (se Språklig förmåga, skrivande och skolresultat hos elever med och utan lässvårigheter i grundskolan). Vi undersöker bland annat vilken betydelse elevernas språk- och läsförmåga samt minnesfunktioner i åk 8 har för deras läsande och skrivande på gymnasiet samt i vilken mån lässvårigheter identifierade i åk 8 förekom redan på lågstadiet och i vilken mån de kvarstår på gymnasiet. Vi undersöker även elevernas skrivande i nationella proven i åk 3, 6 och 9 och år 1 på gymnasiet i svenska och engelska.

Varför är det här projektet viktigt? Projektet ger goda möjligheter att följa läs- och skrivutvecklingen hos elever med och utan lässvårigheter från åk 2 i grundskolan till sista året på gymnasiet i relation till läs- och skrivvanor, self-efficacy, GRIT och skolresultat. Projektets resultat kan bidra till att utveckla skrivundervisningen för elever med och utan lässvårigheter samt till tidig identifiering av elever med läs- och skrivsvårigheter som riskerar att inte klara kunskapskraven.

Externa finansiärer