Hoppa direkt till innehållet
printicon
Huvudmenyn dold.

Skrivande på gymnasienivå hos elever med och utan lässvårigheter

Forskningsprojekt Läsande och skrivande är centrala förmågor för elevers kunskapsutveckling och kommunikation. I det här projektet undersöks ca 150 elevers skrivande på gymnasiet i relation till läsförmåga, skolresultat, läs- och skrivvanor och self-efficacy, dvs. tron på den egna förmågan att genomföra en specifik uppgift.

Projektets syfte är att bidra med ny kunskap om skrivande i relation till läs- och kunskapsutveckling hos gymnasieelever med och utan lässvårigheter. Projektet undersöker även hur eleverna upplever skrivande, skrivutveckling och skrivundervisning under grundskolan och gymnasiet, samt i vilken mån läs- och skrivvanor relaterar till elevers läs- och skrivförmåga och skolresultat. Ungefär hälften av eleverna deltog i ett tidigare projekt i grundskolan (Se: Språklig förmåga, skrivande och skolresultat hos elever med och utan lässvårigheter i grundskolan).

Projektansvarig

Maria Levlin
Universitetslektor
E-post
E-post
Telefon
090-786 90 94

Projektöversikt

Projektperiod:

2019-01-01 2023-12-31

Medverkande institutioner och enheter vid Umeå universitet

Institutionen för språkstudier

Externa medverkande

Christian Waldmann, docent, Linnéuniversitetet

Externa finansiärer

Vetenskapsrådet

Projektbeskrivning

Läsande och skrivande är centrala verktyg för elevers kunskapsutveckling. Läs- och skrivsvårigheter har i tidigare internationella studier visat sig vara ett hinder för att klara kunskapskraven i grundskolan och de fortsatta studierna på gymnasiet. I ett nationellt perspektiv är forskningen inom området begränsad. I detta projekt deltog 150 elever i år 2 på gymnasiet i en screening av avkodning, läsförståelse och stavning. De skrev också en argumenterande och en narrativ text på svenska respektive engelska på dator i ett tangentloggningsprogram som loggar alla tangentbordstryckningar och möjliggör analyser av bl.a. pauser, revisioner och skrivhastighet. Därutöver besvarade eleverna en enkät om läs- och skrivvanor i skolan och på fritiden, self-efficacy i relation till skrivande och GRIT (förmåga till uthållighet när en uppgift bjuder på motstånd). Elevernas resultat i nationella prov och betyg ska också samlas in. Följande områden undersöks i projektet:

Samband mellan läsförmåga och skrivande: I delstudien undersöks elevernas skrivna texter i svenska och engelska i relation till deras läsförmåga på gymnasiet, bl.a. med fokus på vilka aspekter av skrivandet som är särskilt utmanande vid lässvårigheter.
Skrivande som process och produkt (färdig text): I delstudien undersöks eventuella skillnader i skrivprocessen (flyt, pausmönster, revisioner etc.) mellan svenska och engelska samt mellan narrativ och argumenterande genre. Skrivprocessen undersöks också i relation till textkvalitet och elevernas läsförmåga på gymnasiet, bl.a. med fokus på vilka aspekter i skrivprocessen som är särskilt utmanande vid lässvårigheter.

Läsande och skrivande i relation till skolresultat: Delstudien baseras på elevernas resultat i screeningar av läsförmågan i år 2 på gymnasiet samt på analysen av deras narrativa och argumenterande texter i relation till utfallet i nationella prov och betyg i de gymnasiegemensamma ämnena. I studien undersöks eventuella samband mellan elevernas läs- och skrivförmåga och utfallet i nationella prov och betyg.

Elevernas läs- och skrivvanor samt upplevelse av eget skrivande och skolans skrivundervisning: I delstudien undersöks elevernas läs- och skrivvanor, GRIT och self-efficacy. Ett antal elever deltog i år 3 i en enskild intervju om elevernas upplevelser av att skriva på fritiden och i skolan. I studien undersöks eventuella samband mellan elevernas läs- och skrivförmåga och deras läs- och skrivvanor, GRIT och self-efficacy.

Läs- och skrivutveckling från lågstadiet till gymnasiet: I denna del av projektet kombineras den insamlade datan med data från tidigare projekt (se Språklig förmåga, skrivande och skolresultat hos elever med och utan lässvårigheter i grundskolan). Vi undersöker bland annat vilken betydelse elevernas språk- och läsförmåga samt minnesfunktioner i åk 8 har för deras läsande och skrivande på gymnasiet samt i vilken mån lässvårigheter identifierade i åk 8 förekom redan på lågstadiet och i vilken mån de kvarstår på gymnasiet. Vi undersöker även elevernas skrivande i nationella proven i åk 3, 6 och 9 och år 1 på gymnasiet i svenska och engelska.

Varför är det här projektet viktigt? Projektet ger goda möjligheter att följa läs- och skrivutvecklingen hos elever med och utan lässvårigheter från åk 2 i grundskolan till sista året på gymnasiet i relation till läs- och skrivvanor, self-efficacy, GRIT och skolresultat. Projektets resultat kan bidra till att utveckla skrivundervisningen för elever med och utan lässvårigheter samt till tidig identifiering av elever med läs- och skrivsvårigheter som riskerar att inte klara kunskapskraven.

Externa finansiärer