Hoppa direkt till innehållet
printicon

Socialt kapital som en resurs i planering och design av socialt hållbara och hälsofrämjande bostadsområden: En mixad metodstudie

Forskningsprojekt I det här projektet kommer vi att mäta och följa upp det sociala kapitalet på bostadsområdesnivå i Umeå kommun, för att få kunskap om hur det påverkar hälsa och välbefinnande för olika sociala grupper. Vi kommer att jämföra med tidigare insamlat material och undersöka hur förändringen ser ut över tid.

Malin Erikssons projekt undersöker socialt kapital som en resurs i lokal samhällsplanering för socialt hållbara och hälsofrämjande bostadsområden. En plats med högt socialt kapital kännetecknas av att där finns starka sociala nätverk och en hög nivå av tillit, förtroende och stöd mellan de boende. Att bo på en sådan plats tros vara hälsofrämjande och det finns studier som visar att de som bor i områden med högt socialt kapital har bättre hälsa än de som bor i områden med lågt socialt kapital. I projektet kommer man bland annat att mäta och följa upp det sociala kapitalet i ett antal bostadsområden i Umeå kommun, för att få kunskap om hur det påverkar hälsan över tid för olika sociala grupper. För att få vetskap om hur det sociala kapitalet har förändrats i dessa områden över tid kommer man att jämföra en enkätundersökning som gjordes 2006 i Umeå kommun med en uppföljande enkät idag. De 3500 personer som då deltog i enkätundersökningen kommer att bjudas in att medverka även denna gång. Projektet ska genomföras i nära samarbete med Umeå kommun, och Kommissionen för ett Socialt Hållbart Umeå och resultaten kommer att kunna användas i strategiskt kommunalt utvecklingsarbete för planering av socialt hållbara bostadsområden.

Projektöversikt

Projektperiod

2018-10-01 2021-09-30

Finansiering

Formas 2018-10-01 - 2018-12-31: 1 994 466 + 330 903 SEK
Formas 2019-01-01 - 2019-12-31: 1 975 166 + 243 571 SEK
Formas 2020-01-01 - 2020-12-31: 1 950 166 + 226 745 SEK

Forskningsämne

Socialt arbete

Projektbeskrivning

Social hållbarhet är ett mål för nationell såväl som lokal samhällsplanering, men det är inte helt klart vad begreppet innebär. I litteraturen nämns att social hållbarhet innebär att bevara och utveckla lokalsamhälleliga värden, som t.ex. lokal identitet och social sammanhållning. Därför kan social hållbarhet kopplas till begreppet socialt kapital, som är ett mer väldefinierat begrepp. En plats med högt socialt kapital kännetecknas av att där finns starka sociala nätverk och en hög nivå av tillit, förtroende och stöd mellan de boende. Att bo på en sån plats tros vara hälsofrämjande och det finns studier som visar att de som bor i områden med högt socialt kapital har bättre hälsa än de som bor i områden med lågt socialt kapital. Socialt kapital kan således vara en indikator på social hållbarhet och genom att mäta det kan man få en uppfattning om hur socialt hållbart ett område är.

I det här projektet kommer vi att mäta och följa upp det sociala kapitalet på bostadsområdesnivå i Umeå kommun, för att få kunskap om hur det påverkar hälsa och välbefinnande för olika sociala grupper. Vi kommer att använda ett etablerat frågeformulär från en enkätundersökning som genfördes 2006/2007, för en upprepad tvärsnittsstudie om hur socialt kapital i bostadsområden förändras över tid i Umeå kommun. Analys av strategiska kommunala planeringsdokument, samt intervjuer med strategiska planerare i Umeå kommun kommer också att genomföras för att undersöka hur sociala- och bostadspolitiska satsningar och sociodemografiska förändringar kan förklara variationer i socialt kapital över tid. En longitudinell undersökning bland den kohort som deltog i undersökningen 2006/2007 kommer också att genomföras för att analysera kausala samband mellan bostadsområdesspecifikt socialt kapital och hälsa och välbefinnande. Enkätdata kommer att länkas till nationella register samt tillgänglig data i Umeå kommun för att möjliggöra analyser av såväl tvärsnitts- som longitudinella effekter av socialt kapital på hälsa.

Fyra bostadsområden kommer att väljas ut för fördjupade fallstudier; ett område där socialt kapital har ökat, minskat, respektive legat på samma nivå under den senaste 12-års perioden. Ett nytt bostadsområde kommer också att väljas ut. I dessa områden kommer vi att intervjua "nyckelpersoner", som bott i området länge eller som är särskilt engagerade i området, för att få deras bild av det sociala kapitalet. Fokusgrupper med boende i olika åldrar; barn, yrkesverksamma och pensionärer, kommer att genomföras för att fånga erfarenheter från flera olika grupper. Resultaten kommer att jämföras med enkätresultaten och de kommunala dokument som analyseras. Överensstämmer enkätresultaten om förändringar i områdets sociala kapital med subjektiva upplevelse hos de som bor i området? Hur uppfattas genomförda sociala och bostadspolitiska interventioner som genomförts i området? Hur har kommunens intentioner om ett socialt hållbart byggande infriats?

Resultaten kommer att kunna användas i strategiskt kommunalt utvecklingsarbete för planering av socialt hållbara bostadsområden. Projektet ska genomföras i nära samarbete med Umeå kommun, och Kommissionen för ett Socialt Hållbart Umeå som tillsattes under 2017 och som fått i uppgift att "analysera skillnader i livsvillkor i Umeå kommun mellan grupper och geografiska områden, samt ge förslag på konkreta åtgärder för en socialt hållbar utveckling i hela Umeå kommun".