Hoppa direkt till innehållet

Information till studenter och medarbetare med anledning av covid-19 (Uppdaterad: 15 april 2021)

printicon

Språklig förmåga, skrivande och skolresultat hos elever med och utan lässvårigheter i grundskolan

Forskningsprojekt I det här longitudinella projektet har vi följt ca 110 elevers språk-, läs- och skrivutveckling från åk 2 till åk 9. Vi har särskilt intresserat oss för vilka språkliga och kognitiva faktorer som påverkar elevernas läs- och skrivutveckling, samt hur språk, läsning och kognition relaterar till skolresultat i tidiga och senare skolår.

Projektets syfte är att ta reda på mer om sambanden mellan läsförmåga och skrivande, samt vilka språkliga och kognitiva faktorer som relaterar till avkodning, läsförståelse och skrivande i tidiga och senare skolår. I projektet undersöks även hur språk- och läsförmåga och ett antal kognitiva funktioner påverkar utfallet i nationella prov och betyg i åk 6 och 9. I studien deltar både elever med typisk läsutveckling och elever med lässvårigheter.

Projektansvarig

Maria Levlin
Universitetslektor
E-post
E-post
Telefon
090-786 90 94

Projektöversikt

Projektperiod:

Startdatum: 2015-01-01

Medverkande institutioner och enheter vid Umeå universitet

Institutionen för språkstudier

Forskningsområde

Språkvetenskap

Projektbeskrivning

Språk, läsande och skrivande är centrala förutsättningar för elevers kunskapsutveckling. Lässvårigheter har i tidigare internationella studier visat sig vara ett hinder för att klara kunskapskraven i grundskolan, något som kan påverka framtida valmöjligheter vad gäller utbildning och yrke. I ett nationellt perspektiv är forskningen inom området begränsad. I detta projekt deltog ca 110 elever i en screening av avkodning, läsförståelse och stavning i åk 2 och åk 8. I åk 8 genomförde eleverna även uppgifter i ordförståelse, hörförståelse av text, fonologisk bearbetning (uppfatta, manipulera och komma ihåg språkljud i ord), arbetsminne och icke-verbal logisk förmåga. Dessutom samlades elevernas skrivuppgifter i nationella proven i svenska och engelska in i åk 3, 6 och 9, samt resultaten i nationella proven i alla ämnen i alla årskurser. Ca 80 elever deltar även i ett uppföljande projekt på gymnasiet (se projekt: Skrivande hos gymnasieelever med och utan lässvårigheter). Följande områden undersöks i projektet:

Läsutveckling från åk 2 till 9: I delstudien undersöks i vilken mån lässvårigheter är bestående över tid och hur språklig förmåga, fonologisk bearbetning och arbetsminne i åk 8 relaterar till avkodning respektive läsförståelse i senare skolår.

Skrivutveckling från åk 2 till 9: I delstudien undersöks skrivutvecklingen hos elever med/utan lässvårigheter i åk 2 och deras skrivna texter i nationella proven i åk 3, 6 och 9 i svenska och engelska. Vi är intresserade av texternas språkliga komplexitet, innehåll, organisation, genrekvalitet och transkription (stavning) och hur dessa olika aspekter utvecklas över tid. Vi undersöker även samband mellan läsförmåga, språklig förmåga, arbetsminne och skriven textkvalitet.

Skolresultat i relation till läsförmåga: I delstudien undersöks hur avkodnings- respektive läsförståelsesvårigheter i åk 2 relaterar till resultaten i nationella proven i åk 6 och 9. Vi vill ta reda på om det är möjligt att tidigt identifiera vilka elever som riskerar att inte klara kunskapskraven och som därmed är i behov av extra stöd. Vi är även intresserade av att undersöka hur språk, läsande och kognition i åk 8 relaterar till betyg i åk 9 för elever med och utan lässvårigheter.
Varför är det här projektet viktigt? Projektet ger en möjlighet att följa läs- och skrivutvecklingen hos elever med och utan lässvårigheter från åk 2 till 9 och kan därmed bidra med mer kunskap om vilka språkliga och kognitiva faktorer som påverkar elevers läs- och skrivutveckling i grundskolan och i vilken mån dessa faktorer påverkar elevernas skolresultat. Studien ger även möjlighet att identifiera faktorer som är viktiga att beakta i läs- och skrivundervisningen för de elever som riskerar att inte klara kunskapskraven.