Hoppa direkt till innehållet
printicon
Huvudmenyn dold.

Svenska studien om ägg- och spermiedonation

Forskningsprojekt I Sverige kan par bli föräldrar med hjälp av donerade ägg och spermier. Barnet kommer då att ha genetisk koppling till bara en av sina föräldrar, och även ha genetisk koppling till personer utanför familjen. Sverige är ett av relativt få länder där barn som blivit till med donationsbehandling har laglig rätt att få veta sin donators identitet. I detta projekt undersöker vi de psykosociala aspekterna av att vara ägg- eller spermadonator och av att bilda familj med hjälp av donationsbehandling.

Projektansvarig

Claudia Lampic
Professor
E-post
E-post
Telefon
090-786 57 06

Projektöversikt

Projektperiod:

2004-01-01 2024-12-31

Finansiering

Vetenskapsrådet
FORTE
Regionala forskningsrådet i Uppsala-Örebroregionen

Medverkande institutioner och enheter vid Umeå universitet

Institutionen för psykologi

Forskningsområde

Psykologi

Projektbeskrivning

Övergripande syfte

Det övergripande syftet med projektet är att undersöka de psykosociala aspekterna av donationsbehandling för de kvinnor och män som donerar ägg/sperma, och för de familjer som bildas. Vi har under 15 år följt stora grupper av donatorer och par som genomgått donationsbehandling med enkäter och intervjuer. Resultaten från projektet har bl.a. bidragit till att utveckla webb-informationen Samtal med barn om deras genetiska ursprung som riktar sig till både föräldrar och vårdgivare.

Beskrivning

Den longitudinella ’Svenska Studien om Ägg- och Spermiedonation’ genomförs i samarbete med kliniker vid samtliga universitetssjukhus (i Stockholm, Göteborg, Malmö, Uppsala, Linköping, Örebro och Umeå). Under 2005-2008 inkluderades 300 donatorer av ägg eller sperma, 894 män och kvinnor som genomgick donationsbehandling, och en jämförelsegrupp om 302 kvinnor och män som genomgick vanlig IVF-behandling. Dessa grupper har i flera omgångar följts med individuella enkäter. Vi har använt beprövade skalor för mätning av bl.a. personlighet, parrelation, föräldrastress, samt donatorernas, parens och barnens psykiska hälsa, tillsammans med studiespecifika frågor som rör barns tillgång till information om sitt genetiska ursprung.

När Sverige 1984 som första land i världen förbjöd användningen av anonyma spermadonatorer kallade kritikerna detta för ett ’socialt experiment’. Även fast flera länder senare har infört liknande lagstiftning finns det mycket begränsad kunskap om vilka psykosociala konsekvenser denna typ av behandling har för de familjer som bildas och för donatorerna (se översikt i Skoog Svanberg et al., 2020). Resultaten från projektet kommer att bidra till att utveckla den kliniska verksamheten, inklusive informationen och stödet till föräldrar, barn och donatorer.