Information till studenter och medarbetare med anledning av covid-19 (Uppdaterad: 9 april 2020)

Hoppa direkt till innehållet
printicon

Villkorad etablering? Förutsättningar och styrning av unga nyanländas arbetsmarknadsetablering

Forskningsprojekt Etableringsinsatser för nyanlända innehåller motsägelsefulla element som handlar om att snabbt få dem bort från bidrag till ett arbete samtidigt som de konfronteras med ett allt starkare tryck att förhålla sig till arbete som ett livslångt självskapande projekt.

Unga nyanländas etablering på arbetsmarknaden innefattar ett komplext samspel mellan samhällets insatser och omständigheter i och runt individen. Studiens fokus är hur etableringsinsatser för nyanlända formuleras och praktiseras utifrån Lagen om etableringsinsatser (2010:197). Reformeringen av mottagandet av nyanlända går ut på att underlätta och påskynda etableringen i arbetslivet. Den betonar snabb arbetsmarknadsetablering, i enlighet med en stark betoning av arbetslinjen i flyktingmottagandet. I förhållande till nyanländas unga ålder, inflytande av flyktingskap och individers erfarenheter, är det svårt att se etablering som en snabb process. Regeringens undersökningar av det nya flyktingmottagandet undersöker hur snabbt etablering sker och hur många nyanlända som träder in på arbetsmarknaden, inte var de hamnar och varför. Etableringspolitikens övergripande riktlinjer innebär en oprecis styrning av det som sker lokalt i mottagandet.

Projektansvarig

Eva Wikström
Universitetslektor
E-post
E-post
Telefon
090-786 57 27

Projektöversikt

Projektperiod:

2014-01-01 2016-12-31

Medverkande institutioner och enheter vid Umeå universitet

Institutionen för socialt arbete

Forskningsämne

Socialt arbete

Projektbeskrivning

2010 flyttades ansvaret för nyanlända flyktingars etablering över till arbetsförmedlingen från kommunen och en ny lag (2010:197), infördes för att stärka betoningen på arbete i flyktingmottagandet.

Arbetslinjen kan ses som en logik med betoning på anställbarhet och aktivering samt som ett alternativ till det omhändertagande av flyktingar som det kommunala mottagandet förknippats med. Det ger anledning att fråga om etableringspolitiken innebär att arbete och försörjning har hamnat i integrationspolitikens förgrund och inte delaktighet i en bredare bemärkelse?

Vår utgångspunkt var att etableringsinsatser för nyanlända innehåller motsägelsefulla element som handlar om att snabbt få dem bort från bidrag till ett arbete samtidigt som de konfronteras med ett allt starkare tryck att förhålla sig till arbete som ett livslångt självskapande projekt.

Men vi vet inte hur politiken om snabbt inträde på arbetsmarknaden tillämpas i etableringsprocessen. Vi behöver därför en ram som möjliggör analys av hur etableringspolitiken färdas från policy- till praktikernivå där den omsätts i en eller annan form. I studien undersöktes hur etableringspolitikens logiker och villkor inverkar på insatser för unga nyanländas etablering.

  • Hur översätts, tolkas och tillämpas etableringspolitikens mål från policy- till praktiker och individnivå?
  • På vilket sätt inverkar köns- och etnicitetspecifika perspektiv på arbetsinriktade insatser som förmedlas av institutionella aktörer involverade i etableringsprocessen?
  • Hur formulerar nyanlända själva etableringsinsatserna i förverkligandet av etableringsmål?
  • I vilka yrkes- och utbildningsområden återfinns unga nyanlända kvinnor och män efter avslutade etableringsinsatser?

Studien

Studiens fokus är hur etableringsinsatser för unga nyanlända, formuleras och praktiseras.

År 2010 infördes en reglering för mottagandet av nyanlända: Lagen om etableringsinsatser för vissa nyanlända (2010:197), som i stort sett går ut på att underlätta och påskynda etableringen i arbetslivet.

Men forskning har visat att ungas inträde på arbetsmarknaden generellt sett, är allt annat än en snabb process. I förhållande till att nyanlända ofta är i ung ålder och med inflytande av flyktingskap är det svårt att se etablering som något som förväntas ske snabbt. Unga nyanländas etablering på arbetsmarknaden innefattar även ett komplext samspel mellan samhällets insatser och omständigheter i och runt individen.

Tidigare forskning om insatser för arbetsmarknadsetablering har visat att det ibland sker en styrning av nyanländas vägval i arbetslivet. Bland annat har könsstereotypa föreställningar i arbetsinriktade insatser inneburit att nyanlända kvinnor anvisats till vård- och omsorgsarbete trots att de haft andra önskemål. Det har också visats att integrationspolitiken kännetecknas av vaga mål med generella och abstrakta riktlinjer vilket kan innebära målkonflikter och otydlighet i genomförandet. Det är därför rimligt att anta att i etableringsprocessen från inledande etableringsplaner, till dess att individen etableras, så finns det utrymme för olika tolkningar av målen med etablering.

Det är idag oklart vad som händer i och inverkar på etableringsprocessen för nyanlända kvinnor och män och var de tar vägen på utbildnings- eller arbetsmarknaden. I projektet undersöks etableringspolitikens insatser för unga nyanländas etablering. Genom dokumentstudier, fokusgrupper och intervjuer med aktörer inom arbetsförmedling, lotsar och personer som genomgått etableringsinsatser undersöker vi hur etableringspolitikens mål översätts, tolkas och tillämpas; och på vilket sätt köns- och etnicitetsspecifika perspektiv inverkar på nyanländas vägval.

Genom en registerstudie med data från SCB undersökte vi inom vilka yrkes- och utbildningsområden deltagare återfinns efter avslutade insatser.

Sammanfattning av projektets resultat

Genom diskursanalys av offentliga texter fann vi en framträdande arbetslinje i policyn för mottagande av nyanlända.  Genom att studera etableringsinsatser i praktiken; framgick att arbetslinjen även är framträdande i utformning av etableringsinsatserna. Arbetslinjen tillämpad i etableringsinsatserna, är i stort sett en logik överförd från arbetsmarknadspolitiken, men översatt till policysammanhanget; flyktingmottagning.

Det institutionella sammanhanget för etableringsinsatserna är visserligen arbetsförmedlingen och resultatet visar att arbetsförmedlare tillämpar rutiner och tolkar målen med etableringsinsatserna, som om målgruppen är en av de grupper arbetssökande man hanterar inom arbetsförmedlingens försorg.

Men från analyser av handlingsplaner, uppföljning av insatser, nyanländas och arbetsförmedlingens beskrivningar av etableringsinsatser, framgår att denna översättning till målgruppen flyktingar skett med betoning på vissa inslag i utformning och förmedling av insatser. Målet anställning har sällan uppnåtts inom ramen för det tvååriga etableringsprogrammet. Däremot har det tillämpas en logik som varit inriktad på aktivering och individens ansvarstagande som ett led i att nå ökad anställbarhet.

Publikationer inom projektet

2018
Nordic Journal of Working Life Studies, Vol. 8, (S4) : 47-65
Wikström, Eva; Ahnlund, Petra