Hoppa direkt till innehållet
printicon
Huvudmenyn dold.

Gensaxen används över hela världen

Emmanuelle Charpentiers forskning vid Umeå universitet har lagt grunden för en av nutidens största landvinningar inom molekylärbiologisk och cellbiologisk forskning. Över hela världen används nu gensaxen CRISPR-Cas9 av tusentals forskare inom biologi och medicin för att med hög precision förändra cellers DNA.

Upptäckten av gensaxen CRISPR-Cas9 – som presenterades 2012 – innebar en helt ny revolution för att ändra i organismers DNA och hur det uttrycks, men också för att hitta och reparera defekter.

Cas9 är saxen

Att geneditera med CRISPR-Cas9 innebär att det på ett väldigt exakt sätt går att hitta gener, och ta bort eller lägga till delar i levande organismers DNA. En del av komplexet – enzymet Cas9 – är själva ”saxen” som klipper DNA och en annan del – RNA – fungerar som ”adresslapp” och gör att klippet sker på rätt ställe. DNA kan alltså förändras med väldigt hög precision.

Verktyget är också väldigt enkelt och flexibelt att använda – det är bara RNA-adresslappen som behöver bytas ut för att styra vart saxen ska klippa.

Publicerade i Science

Tillsammans med en forskargrupp vid University of California, Berkeley – ledd av Jennifer A. Doudna – publicerade Emmanuelle Charpentier och hennes medarbetare i augusti 2012 en artikel i tidskriften Science som beskrev hur man på ett målinriktat sätt klipper DNA med CRISPR-Cas9.

Efter publiceringen exploderade intresset och redan under första halvåret 2013 användes CRISPR-Cas9 i laboratorier runt om i världen för att förändra gener och genuttryck hos allt från bakterier, jäst och gröna växter till zebrafiskar, fruktflugor, möss, råttor och mänskliga celler.

I en snabb följd har det nya verktyget använts och utvecklats inom ett flertal forskningsområden och praktiska sammanhang. CRISPR-Cas9 används både som ett forskningsverktyg, och som en teknik för att utveckla nya behandlingsmetoder mot allvarliga sjukdomar.

År 2020 tilldelas Emmanuelle Charpentier och Jennifer A. Doudna Nobelpriset i kemi för upptäckten av CRISPR-Cas9.