Gensaxen CRISPR-Cas9 kallas genteknikens skarpaste verktyg och har revolutionerat molekylärbiologisk och cellbiologisk forskning. Emmanuelle Charpentier gjorde upptäckten av gensaxen vid Umeå universitet 2012. År 2020 tilldelades hon och Jennifer A. Doudna, vid University of California, Berkeley, USA, Nobelpriset i kemi för upptäckten. På den här sidan finns material kopplat till gensaxen samlat.
Emmanuelle Charpentier prisas för upptäckten av gensaxen CRISPR-Cas9.
Så tog sig gensaxen från Umeå universitet och ut i världen.
Expertlista med kontaktuppgifter på våra experter inom CRISPR-Cas9 vid Umeå universitet.
Vad har Nobelpriset betytt och vad har hänt inom CRISPR-Cas9. Se intervju med Emmanuelle Charpentier.
Jonas von Hofsten forskar om en sjuk muskelcell kan luras bete sig som om den är en frisk muskelcell.
Den vintergröna vackra julgranen är också vår ekonomiskt viktigaste växt och därför ständigt beforskad.
Resultaten av Maréne Landströms forskning kan leda till bättre behandling mot prostatacancer.
Professor Åsa Strand ska tillämpa genetiska modifieringstekniker för att öka produktiviteten hos grödor.
Emmanuelle Charpentier forskar nu om hur CRISPR-Cas9 kan visa hur covid-19 tar sig in i kroppen.
Ett nytt forskningsprojekt handlar om de etiska frågor som aktualiseras när det gäller genteknik.
Många vittnar om att Umeå universitet har ett särskilt klimat.
Vetenskapsrådets internationella expertpanel hyllar Umeå universitet och centrumet UCMR i rapport.
Hans Adolfsson: "Jag är säker på att årets Nobelpris kommer få stor betydelse för universitetet."
Porträtt av Emmanuelle Charpentier och hennes väg fram till den banbrytande upptäckten och vidare.
Äntligen blev Nobelpriset verklighet för Emmanuelle Charpentier. Glädjen är stor på Umeå universitet.