Nyckelkompetenser inom humaniora

Systemtänkande

Att kunna analysera olika typer av system och processer är viktigt för kunskaper om hur olika företeelser eller förändringar hänger ihop. Att kunna se komplexa sammanhang och mönster för att kunna teckna en bild av hur allt hänger ihop är bland annat en grund för konsekvensanalys, återkoppling i form av åtgärder och tvärvetenskap. Exempelvis kan det vara viktigt att förstå en fråga ur lokalt, nationellt och globalt perspektiv samtidigt för att kunna angripa ett större samhällsproblem och förstå konsekvenserna av föreslagna lösningar.

Humaniora

Det finns många exempel på att studier i humanistiska ämnen ger kunskaper i system- och processtänkande. I språk lär man sig bland annat grammatik och lingvistik, i filosofi får man insikt i olika tankesystem, flera ämnen ger dessutom kunskaper i historiska processer liksom förståelse för hur historia skrivs. Utbildningsprogram har ofta tvärvetenskapliga inslag som gör att man får kunskaper om fler metoder och perspektiv. Det är också vanligt att samtida regionala frågor, som miljöfrågor, glesbygdsproblematik eller urfolks- och minoritetsfrågor, speglas i globala sammanhang för vidare och djupare förståelse och analys.

Förväntanskompetens/ Förmåga att förutsäga framtida behov

För att kunna förutse framtida behov och sociala, ekonomiska eller klimatmässiga problem måste man ha kompetens att kunna konstruera tänkta utfall, simuleringar, eller visioner för hållbar utveckling. Man måste också kunna analysera och utvärdera möjliga konsekvenser av de planer, visioner och metoder som man tänker använda i förändringsarbetet. Man måste även ha en beredskap för oväntade händelser, samt kompetens i att samarbeta i tvärvetenskapliga konstellationer.

Humaniora

Genom träning i kritiskt tänkande, planering, formulering av prov och genomförande av examensarbeten, och i det systemtänkande som studenter utifrån huvudområde förväntas kunna förvärvas grunden till kompetens att förutse framtida behov. Det kan handla om historiska perspektiv, kartläggning av samtida sociala/kulturella fenomen, analyser av olika former av maktstrukturer eller kommunikationsprocesser. I samarbeten med externa parter, vilket kan vara företag, skolor, myndigheter eller intresseorganisationer, kan praktisk tillämpning ske. Studenter med humanistiska studier i en examen har kompetenser som bör ingå i större, tvärvetenskapliga organisationer och/eller projekt som arbetar med förändring.

Normativ kompetens

Normativ kompetens är förmågan att reflektera, sätta namn på sina egna värderingar och samtidigt förstå och acceptera andras värderingar och tankesätt. En näraliggande interkulturell kompetens är allt mer viktig, det vill säga, att ha insikt och kunskap om andra kulturer. Att ha hög förståelse för normer och kulturer är viktigt för alla former av samarbete, kommunikation och konfliktlösning. Med god normativ kompetens har man bättre förutsättningar att kunna förhandla fram hållbara visioner, mål och principer.

Humaniora

Studenter i humaniora känner väl till att det finns och har funnits olika kulturer och subkulturer, olika normer och värderingar, politiska och ekonomiska system. Kunskapen är såväl nationell som internationell. De har kunskaper i frågor som rör diskrimineringsgrunder, lika villkor, genus, minoriteter, kolonisering, språk och identitet. De har kompetens att problematisera frågor som rör makt, styrning och ledning.

Strategisk kompetens

Strategisk kompetens innebär att man står mer redo att möta förändringar och osäkerhet eftersom man har förmåga att kunna analysera och värdera olika möjliga framtidsscenarion. Genom visioner, strategier och planering, på såväl individuell som på kollektiv nivå, kan innovationer och kunskaper tillämpas och bidra till utveckling och förändring. För att nå strategisk kompetens krävs ledarskap, målformuleringsförmåga och förändringsvilja, men också empati, inlevelse och tolerans.

Humaniora

Studier i humanistiska ämnen ger historiska, språkliga, etiska, estetiska, kommunikativa, pedagogiska och kulturella perspektiv på olika företeelser, vilket ger god grund för att tänka strategiskt och framåt. Det är vanligt att studenterna, individuellt eller i grupp, får lösa praktiska och aktuella problem under utbildningen, vilket förbereder för yrkeslivet och ger insikt i hur de förvärvade akademiska kunskaperna kan användas för innovation och förändring.

Samarbets- och samverkanskompetens

Att kunna medla, lyssna och agera för att nå hållbara lösningar som accepteras av en större grupp människor behövs i vardagen. Därtill har världen många komplexa problem och konflikter som behöver lösas om målen i Agenda 2030 ska nås – klimathot, fattigdom, rasism, ökad nationalism och ifrågasatt demokrati. För att nå ett hållbart samhälle måste man därför vara bra på samarbete och samverkan. För de komplicerade problem som ska lösas måste olika experter, ämnestraditioner, kulturer och beslutsfattare samverka, nya metoder för samarbete utvecklas liksom nya modeller för ansvarstagande. Samverkanskompetens är också centralt i andra typer av förändringsarbete som möter oss i vardagen.

Humaniora

Studenter i humaniora övar sig i att studera och förstå såväl den egna som andra kulturer. Man får på olika sätt inblickar i andra kulturer, tankestrukturer och politiska, religiösa och kulturella system. Humanistiska studier innebär också en vana av att arbeta självständigt och i grupp, vilket är träning i olika former av ansvarstagande. Problembaserat lärande är en ofta återkommande pedagogisk modell som också ger studenter samverkanskomptens. Studenter kan också samverka med externa parter i exempelvis praktikmoment eller i examinationer och examensarbeten. Det ger dem möjlighet att praktisera de akademiska kunskaperna i verkliga situationer.  

Kritiskt tänkande

Att samla på sig en massa fakta utan att kunna analysera eller förstå dem utifrån olika perspektiv är ytlig kunskap. Därför är det en viktig kompetens att kunna bedöma och analysera information då det exempelvis finns otaliga källor som mer eller mindre medvetet sprider desinformation. Kritiskt tänkande innebär även kompetenser i att ifrågasätta och problematisera normer, åsikter, metoder och traditioner samt förmåga att komma med alternativa lösningar och nya idéer.

Humaniora

Studier i humaniora bidrar till en källkritisk kompetens, dvs förmåga att kunna hantera och kritiskt förhålla sig till information. Studenter i humaniora är vana att ställa kritiska frågor om hur exempelvis idéer, företeelser, organisationer och produkter påverkar människor. De har historiska, kulturella, språkliga, pedagogiska och etiska perspektiv och metoder som grund för analys och kan presentera nya kunskaper som strategier för alternativa sätt att organisera, planera och förändra.

Självkännedom och ansvarstagande

Ett mer rättvist och demokratiskt samhälle kräver att man bryr sig om andras situation och förhållanden. Det innebär att visa solidaritet med andra och ta ansvar för egna handlingar, värderingar och ställningstaganden. Det kan sedan utgöra grunden för nödvändigt förändringsarbete, kunskapsutveckling och problemlösning. Om man känner sig själv och sina egna värderingar är det också lättare att vara öppen för andra perspektiv, inhämta ny kunskap, vara öppen för och själv ta initiativ, ta ansvar, visa solidaritet och se till andras behov. Man har dessutom en högre beredskap mot att okritiskt följa i andras ledband. Man måste också vara medveten och varsam om sin egen situation, arbetsmiljö och hälsa.

Humaniora

I och med att studenter i humanistiska ämnen arbetar med människan som kulturell och social varelse och lär sig använda olika former av kritiska perspektiv, innebär det också att man måste vända blicken mot sig själv. Detta för att kunna se vad man kan, vill ha och behöver i form av ny kunskap och nya perspektiv för att nå de mål man satt upp för sig själv och i sitt arbete. Genom pedagogiska modeller som exempelvis problembaserat lärande och rollspel får studenterna öva sig i att se en företeelse eller ett problem ur fler perspektiv än det egna. Genom historiska och internationella jämförelser nås en mer komplex förståelse för ett problems sammanhang, vilket gör att man efter studier i humaniora har kompetens att utveckla ett ansvarsfullt förändrings- och utvecklingsarbete.

Integrerad och inkluderande problemlösningskompetens 

För att kunna samverka innan beslut om problemlösningar eller åtgärder måste man ha kompetenser i att fungera tillsammans med personer som har annan bakgrund och andra erfarenheter än en själv. Tolerans och acceptans för olikhet är grunden, men förståelsen för hur olikhet integreras till problemlösning och för att nå bästa resultat är själva kompetensen. Genom kreativitet och initiativförmåga skapas och uppnås individuella och kollektiva strategier och mål.

Humaniora

Studier i humaniora ger i allmänhet kunskaper i frågor gällande genus, etnicitet, sexualitet, religion, funktionsvariation och funktionsnedsättning. Studenterna lär sig analysera teoretiska, praktiska och organisatoriska problem utifrån dessa perspektiv och att identifiera och pröva möjliga/kreativa lösningar.