NYHET Den 28 september uppmärksammas rätten till säker, laglig och kostnadsfri abort världen över. En ny abortlag är också en av de första frågorna som den nyvalda svenska riksdagen ska fatta beslut om. Vid Umeå universitet pågår forskning om hur aktivistorganisationer runtom i världen arbetar för att förbättra tillgången till abortvård.
Isabel Goicolea är professor vid Institutionen för epidemiologi och global hälsa.
BildMattias Pettersson– Vår forskning undersöker inte bara arbetet för ny lagstiftning, utan också de praktiska stödnätverk som hjälper människor att få tillgång till abort när juridiska, sociala eller geografiska hinder står i vägen, säger Isabel Goicolea, professor i folkhälsa vid Institutionen för epidemiologi och global hälsa.
Kampanjen ”September 28” uppstod i Latinamerika och Karibien som en del av feministiska gruppers krav på att avkriminalisera abort, säkerställa tillgång till säker och överkomlig abortvård samt motverka stigmatisering och diskriminering av personer som väljer att göra abort. I dag är det ett globalt initiativ som omfattar 85 länder.
– De latinamerikanska feministiska rörelserna är ett tydligt exempel på solidaritet och aktivism för säker, laglig och kostnadsfri abort, både genom direkt stöd till personer som behöver abort och genom påverkansarbete. Mobiliseringen har lett till progressiva reformer av abortlagstiftningen i länder som Argentina, Colombia och Mexiko, säger Isabel Goicolea.
Hon påpekar samtidigt att det fortfarande finns många länder i regionen med restriktiv lagstiftning och att förändringar i det politiska landskapet kan få stor betydelse för aborträtten.
– Det är osäkert hur hållbara de juridiska framsteg som gjorts i många länder är, med tanke på framväxten av högerextrema regeringar och fundamentalistiska grupper. Sådana grupper utgör också ett hot mot de aktivistorganisationer som ger praktiskt stöd till personer som behöver abort, säger Isabel Goicolea.
Feministiska kollektiv och aktivistgrupper runt om i Europa möter andra typer av utmaningar i arbetet för att stärka rätten till god abortvård. Länder som Malta och Polen har strikt lagstiftning medan andra länder begränsar tillgången genom exempelvis samvetsfrihet inom vården. Begränsad tillgång till abortvård för vissa grupper, till exempel papperslösa migranter, är också ett problem i många europeiska länder.
– Precis som i Nord- och Sydamerika innebär framväxten av högerextrema och fundamentalistiska grupper i Europa ett hot mot reproduktiv rättvisa, inklusive tillgången till säker abort, säger Isabel Goicolea.
Sverige har nyligen föreslagit ett grundlagsskydd för aborträtten samt reformer av abortlagen från 1974. Reformerna skulle innebära att abortvården i högre grad anpassas till dagens medicinska kunskapsläge, bland annat genom den utbredda användningen av medicinsk abort, där en större del av vården ska kunna genomföras i hemmet. Detta kan vara särskilt betydelsefullt för personer som bor i landsbygds- och glesbygdsområden där tillgången till specialistkliniker är mer begränsad. Riksdagen väntas rösta om propositionen i höst och förändringarna väntas träda i kraft 2027.
Möjligheten till vård i hemmet är viktig för en mer jämlik vård
– Den nya lagen innebär en bättre anpassning både till medicinsk evidens och till människors faktiska livsvillkor. Möjligheten till vård i hemmet är viktig för en mer jämlik vård oavsett bostadsort, säger Ida Linander, docent i folkhälsa vid Institutionen för epidemiologi och global hälsa.
Den statliga utredning som låg till grund för förslaget rekommenderade att ordet ”kvinna” skulle ersättas med formuleringen ”den som är gravid”, för att tydliggöra att lagen omfattar alla som kan bli gravida, oavsett juridiskt kön eller könsidentitet. Regeringen valde dock att inte gå vidare med den delen av förslaget i propositionen, utan behåller ordet ”kvinna”. Detta är nu en av de frågor där det råder oenighet i riksdagen.
– Utifrån min egen forskning om transpersoners tillgång till vård vill jag tillägga att inkluderande juridiskt språk kan vara viktigt. Om lagstiftningen endast nämner ”kvinnor” osynliggörs transmän och icke-binära personer som kan bli gravida, vilket kan få konsekvenser för deras möjligheter att få tillgång till vård, säger Ida Linander.
