"False"
Hoppa direkt till innehållet

Studenter som inte bytt lösenord sedan 7 maj kan inte logga in på studentwebben. Läs hur du byter lösenord.

printicon
Huvudmenyn dold.
Publicerad: 2023-12-07

Akademisk frihet mellan ideal och verklighet

NYHET Humanistiska fakulteten och Kungl. Skytteanska Samfundet bjöd nyligen in till en halvdag tillägnad den akademiska friheten. Föredrag och panelsamtal behandlade olika politiska agendor och frågeställningar som florerar i debatten om lärosätenas identitet, roll och funktion som forsknings- och utbildningsplatser.

Text: Per Melander

Den akademiska friheten är ett fundament; golvet vi går på

En av de inbjudna talarna var Shirin Ahlbäck Öberg, professor i statskunskap vid Uppsala universitet. Hon gav en övergripande lägesbild om inte minst i vilken grad politiker idag inte bara har synpunkter kring utbildning och forskning generellt, utan även ned på detaljnivå.

Den andre föredragshållaren som bjudits in var Jesper Ahlin Marceta, fil. dr i filosofi och författare. Hans visade utifrån ett filosofiskt perspektiv hur det finns olika sätt att närma sig och definiera begreppet akademisk frihet.

Vid panelsamtalet, som modererades av Karin Danielsson, föreståndare för Humlab och docent i informatik vid Umeå universitet och Lars-Daniel Öhman, docent i diskret matematik vid Umeå universitet, deltog sedan Hans Adolfsson, rektor vid Umeå universitet, Annelie Bränström Öhman, professor i litteraturvetenskap vid Umeå universitet, Göran Ericsson, dekan vid SLUs fakultet för skogsvetenskap och Annica Sandström, professor i statsvetenskap vid Luleå tekniska universitet.

På frågan vad som ”stannat kvar” efter halvdagen, menar Karin Danielsson, att ett symposium som detta väcker reflektion kring hur vi stegvis försämrats möjligheterna att utöva akademisk frihet.

– Att jag som akademiker inte alltid insett hur de enstaka förändringarna tillsammans resulterat i det stora. Jag slås också av hur förutsättningarna skiljer sig åt inom olika ämnen, hur utsatta enskilda forskare kan bli, säger Karin Danielsson. 

Christer Nordlund, dekan vid den Humanistiska fakulteten, en av arrangörerna, säger att tanken med symposiet var att belysa akademisk frihet ur olika perspektiv: teoretiskt, som ett ideal i en liberal frihetlig tradition, respektive hur det fungerar i verkligheten, givet realpolitik och lagstiftning.

– Men också vad akademisk frihet betyder för den individuelle läraren och forskaren respektive för universitetet som institution och förvaltningsmyndighet. Dessutom fick vi perspektiv från skilda vetenskapsområden liksom inblickar i den ibland komplicerade spänningen som på gott och ont kan finnas mellan akademisk frihet och samverkan. Vi som var med fick helt klart mycket att tänka på, säger Christer Nordlund.

Annelie Bränström-Öhman, en av paneldeltagarna, nämner här Olikheterna i våra tolkningar av akademisk frihet, vilket som hon säger, i sig bekräftar att den finns.

– Men också med det, ansvaret, att det kommer an på oss alla att formulera och utforska den akademiska frihetens gränser och möjligheter. Akademisk frihet är ju, som alla andra demokratiska rättigheter, en frihet under ansvar, säger Annelie Bränström-Öhman och fortsätter:

– Det kan aldrig finnas en standardformulering, klubbad av universitetsledningen – eller utbildningsdepartementet, om vad akademisk frihet är. Däremot ett ställningstagande för att; för att den finns och måste värnas. 

Förutom denna halvdag vid Umeå universitet, berättades det om ett flertal initiativ vid olika lärosäten i landet, angående akademisk frihet, så frågan blir vad som behövs för att dessa initiativ ska leva vidare, konkretiseras och bli verkningsfulla?

– Den akademiska friheten innefattar idealt sett både forskning, utbildning och förmedling av kunskap, men som framgick av symposiet finns hot som vi behöver se upp med. Hoten kan vara både politiska och kommersiella och då innebära en stark styrning mot – eller styrning bort från – vissa ämnesområden, frågor och teoribildningar, säger Christer Nordlund och tillägger:

– Hoten kan också komma i form av hot och trakasserier som riktas mot enskilda lärare och forskare. Akademisk frihet innebär dock inte att vi som är lärare och forskare kan göra och bete oss hur som helst. Med frihet följer också att vi som ”akademiska medborgare” har ett stort ansvar, såväl inom de lärdas republik som gentemot samhället i stort.

Karin Danielsson:

– Det innebär att vi måste fortsätta värna om akademisk frihet och förklarar vad akademisk frihet innebär och varför det är viktigt, inte uteslutande för oss forskare, utan för samhället generellt.

Annelie Bränström-Öhman menar här att för många, förhoppningsvis de flesta, är den akademiska friheten ett fundament; golvet vi går på.

– Det är ett friskhetstecken att vi reagerar, ordnar seminarier, symposier och konferenser, när vi upplever att den på ett eller annat vis blir hotad eller ifrågasatt, säger Annelie Bränström-Öhman, och fortsätter:

– Det har den blivit, på olika vis de senaste åren, vilket tydligt visar att vi inte kan ta svängrummet och takhöjden i våra nuvarande universitet för given; att forskningspolitik inte nödvändigtvis är garanten för att upprätthålla akademisk frihet och autonomi – det visar dessvärre talrika exempel från andra europeiska länder, Ungern, Danmark och Storbritannien.

– Men, i samma andetag måste vi också vara vaksamma på hur de interna och externa belöningssystemen, forskningsanslag, etc., medverkar eller motverkar forskning och projekt som tänjer på konventionella gränser. 

Avslutningsvis konstaterar Christer Nordlund:

– Med tanke på den akademiska frihetens betydelse och aktualitet just nu, var det glädjande att studenter, lärare, forskare och akademiska ledare från flera olika vetenskapsråden, närvarade och deltog i samtalet.