Ann-Sofie Henrikson prisas för sin förmåga att väva in forskning i undervisning

Med forskningsbaserade exempel har Anna-Sofie Henrikson inte bara gjort juridiska begrepp levande, utan också väckt diskussion om ekonomisk rättvisa och jämställdhet samt våld i nära relationer. Hennes undervisning rör sig mellan hushållens kreditgivning, skuldsättning och digitala bedrägerier, med studentens lärande i centrum. Hon delar med sig av sina tankar om när hon fick veta att hon tilldelats priset.

– Jag blev helt överraskad och så klart jätteglad och väldigt hedrad, säger hon.

Ann-Sofie Henrikson har arbetat vid Juridiska institutionen sedan 2002, först som adjunkt och från 2016 som lektor. Hon undervisar på både grundnivå och avancerad nivå inom jurist- och socionomprogrammen. Hennes undervisning utgår ofta från den egna forskningen om överskuldsättning och ekonomiskt våld, områden där rättsliga perspektiv behöver kompletteras med insikter från socialt arbete och andra samhällsvetenskapliga discipliner.

– Jag har alltid varit nyfiken och velat lära mig mer om olika saker. Juridiken lockade eftersom den kopplar till demokrati och samhällsfrågor, säger hon.

Ann-Sofie Henrikson berättar vidare att hon ser regler och hur de utformas som ett spännande område, eftersom de har förmågan att styra handlande på olika sätt. Hon menar att regler ofta leder till tillfredsställande resultat, men när så inte är fallet finns det goda skäl att granska dem närmare för att förstå orsaker och samband. Genom juridisk forskning som identifierar och belyser brister i regelverken ser hon möjligheten att påverka politiska beslutsfattare, med förhoppningen att bidra till förändring och i slutändan ett bättre resultat för samhället.

Från forskning till klassrum

Ann-Sofie Henriksons forskning lyfter komplexa och samhällsnära frågor, bland annat med fokus på hur våld i nära relationer kan ta sig ekonomiska uttryck. I en studie om kvinnor som utsatts för grov kvinnofridskränkning har hon undersökt hur ekonomiskt våld fungerar som en form av kontroll och förtryck. Det handlar om hur kvinnans möjligheter att förfoga över egna eller gemensamma resurser begränsas.

Hon tar också upp rättsliga och etiska dilemman kring hantering och disponering av hushållens pengar. Dessa kan analyseras utifrån flera rättsområden, från familjerätt till socialrätt, för att visa hur juridiken samverkar med samhällets maktstrukturer.

Jag vill verkligen lyfta fördelarna med att använda forskning i undervisningen

För Ann-Sofie Henriksson har det alltid varit en självklarhet att använda sin forskning i undervisningen. Hon menar att juridiken inom hennes rättsområden i civilrätten ofta kan upplevas som främmande och svåra för studenterna. Därför ser hon ett stort värde i att använda konkreta exempel för att illustrera i vilka situationer lagstiftningen faktiskt tillämpas och vilket resultat den leder till.

Hennes förhoppning med exemplen är att väcka känslor och skapa personligt engagemang och intresse bland studenterna. Det kan handla om att synliggöra hur lagstiftningen missgynnar vissa samhällsgrupper eller att visa situationer där teknisk utveckling gjort lagstiftningen otillräcklig. Genom sådana exempel vill hon göra juridiken mer tillgänglig och samtidigt uppmuntra till kritiskt tänkande.

– Jag vill verkligen lyfta fördelarna med att använda forskning i undervisningen. Det är ett bra tillfälle att få synpunkter och andra infallsvinklar på de egna resultaten som kan generera nya angreppssätt och utveckla tankar och kanske grunden för kommande forskningsprojekt, säger hon.

Samverkan över ämnesgränser

Henriksons forskningsanknutna undervisning har också passat väl in i socionomutbildningen. Här har hon bland annat betonat vikten av att olika yrkesgrupper förstår varandras arbetssätt och använder ett gemensamt språk när de använder begrepp som exempelvis "ekonomiskt våld". Det handlar om att skapa förståelse mellan juridik, socialt arbete och praktik, och därmed förbättra skyddet för utsatta individer.

Även inom uppsatsskrivandet har hon arbetat aktivt för att visa juridiska metoders möjligheter och begränsningar. Studenterna får därmed större forskningsmedvetenhet, samtidigt som undervisningen uppmuntrar till tvärvetenskapliga samarbeten.

– Studenterna brukar tycka att det är spännande att höra om forskningen och kommer ofta med frågor och kloka synpunkter som ger mig nya uppslag att studera närmare. En del brukar också bli engagerade och höra av sig för att få veta mer och vill själva börja forska, säger Ann-Sofie Henrikson.