Antal doktorander ökar vid Umeå universitet – majoriteten är kvinnor

Antalet doktorander har minskat under en längre period, men nu börjar det öka igen. Vid Umeå universitet har man tillsatt särskilda satsningar för att öka antalet doktorander. Anna Inez Bergman började sin tjänst som doktorand vid samhällsvetenskapliga fakulteten hösten 2020.

BildPrivat

Sedan decennier tillbaka har antalet aktiva doktorander minskat över hela landet. Det beror dels på förändrade krav på de antagna – från att det kunde vara ett livslångt projekt till mer av en tidsbegränsad utbildning – dels på förändrade förutsättningar för finansiering. Tidigare avlönades doktorander med stipendier, eller studielån, men enligt ett regeringsbeslut har doktorander rätt till säkrare anställning med lön.

Till slut hamnar man på en bottennivå

Att tjänsterna har blivit dyrare för universiteten är en orsak till att pengarna inte har räckt till lika många doktorander och att man i stället har valt att satsa på till exempel postdoktorer.

– Men till slut hamnar man på en bottennivå, säger Dieter Müller, vicerektor med ansvar för forskning och forskarutbildning vid Umeå universitet.

– Det blev problematiskt att forskningsutbildningsvolymerna blev för små. Att vara en grupp är väldigt viktigt för doktorander och det tror jag att man har förnimmat på många håll. Därför har antalet doktorander ökat igen, säger Dieter Müller.

Högsta nivån på sex år

Vid Umeå universitet antogs 200 nya doktorander år 2020, vilket är den högsta nivån sedan sex år tillbaka och en ökning med 30 procent jämfört med 2016.

Även antalet aktiva doktorander ökade under 2020 vid så gott som alla fakulteter och bröt därmed en minskande trend de senaste fem åren.

Ökningen kan vara ett resultat av den forskningssatsning som rektor och fakulteterna enades om i april 2020, som bland annat går ut på att strategiskt arbeta för att öka antalet doktorander.

Bild på tabell 40 årsredovisningen 2020

BildPressbild

Vid den samhällsvetenskapliga fakulteten har man infört en modell som innebär att institutioner som producerar doktorer belönas. Något som gav utslag då antalet nyantagna doktorander vid fakulteten ökade mest på hela universitet under 2020, med två tredjedelar sedan 2016, (66 procent).

Att vara doktorand är något jag drömt om väldigt länge

En av dem som blev anställd som doktorand vid samhällsvetenskapliga fakulteten under hösten 2020 är Anna Inez Bergman.

– Att vara doktorand är något jag drömt om väldigt länge, säger Anna Inez Bergman.

Hon upplevde ett hål i historieskrivningen kring preventivmedel i svensk historia när hon skrev sin masteruppsats vid Stockholms universitet. När uppsatsen var klar dök doktorandtjänsten vid enheten för ekonomisk historia vid Umeå universitet upp.

– Det var en lite för bra chans för att inte söka, säger hon.

Nu ägnar hon all sin tid åt att fylla hålet hon upptäckt.

– Det är en extrem lyx att varje dag få syssla med det man tycker är roligast. Det är helt underbart.

Vad har det för betydelse att antalet doktorander ökar?

– Det är väldigt positivt för samhället i stort att få in nya röster och erfarenheter i akademin och på universitet, så att man växer i samhället, säger hon och betonar att det är viktigt att värdera kunskap och vetenskap, särskilt i dessa tider med en allt större utbredning av alternativa nyheter, ”fake news”.

– Att i motsats till sådana strömningar satsa på vetenskapen och bygga upp ett samhälle där man kan lita på varandra, säger Anna Inez Bergman.

På sätt och vis är det en fråga om att vara ett attraktivt universitet som tänker på framtiden

Vicerektor Dieter Müller håller med om vikten av att de akademiska miljöer får nytillskott av människor som kommer med nya impulser och perspektiv som utvecklar forskning. Han betonar även att det är viktigt att forskning reproduceras, så att inte kunskap och år av forskning går förlorad.

Han anser också att det är väldigt bra för just Umeå universitet att antalet doktorander ökar.

– På sätt och vis är det en fråga om att vara ett attraktivt universitet som tänker på framtiden. Det blir intressant för våra studenter då vi erbjuder en utbildning som sträcker sig hela vägen från grundnivå till forskarnivå, säger han.

Antal kvinnor ökar

Årsredovisningen från 2020 visar att antalet kvinnliga professorer har ökat för tredje året i rad.

Statistiken visar också att bland såväl nyantagna doktorander som aktiva doktorander är kvinnor i majoritet, på totalen (59 procent respektive 53 procent).

Dieter Müller, vicerektor med särskilt ansvar för forskning och forskarutbildning inom samhällsvetenskap och humaniora.

BildMattias Pettersson

– Allt annat skulle ha varit skumt. Det speglar helt enkelt den fördelningen vi ser på grundutbildningen, där vi får större och större andel kvinnor, säger Dieter Müller, och fortsätter:

– Det kommer förhoppningsvis i fortsättningen att leda till att det blir en större andel kvinnliga docenter och i synnerhet att andel kvinnliga professorer ökar – där ser vi den stora utmaningen i dag.

För trots att 43 procent av professorerna som anställdes eller befordrades 2020 var av kvinnligt kön så ligger totala andelen kvinnliga professorer lågt, 32 procent jämfört med 68 procent manliga.

– Det går lite långsamt den där förändringen för det finns flera faktorer som påverkar. Vi försöker att arbeta aktivt med frågan och försöker förstå varför det är på det sättet, men det är en utmaning och det finns ingen quick fix, säger Dieter Müller.

Diagram 14: Antalet anställda professorer under åren 2016–2020.

BildDiagram

Liksom det är viktigt att få in unga människor för nya perspektiv i forskningen så är det viktigt att få in en mångfald – där spelar könsfördelning en betydande roll.

– Vi alla är formade av de samhällen, värderingar och idéerna som vi är uppvuxna i och de erfarenheterna vi har med oss. Men om vissa egenskaper, som till exempel kön, blir bortvalt så väljer vi inte bara bort en grupp personer utan vi väljer bort en grupp med livserfarenheter och därmed olika perspektiv, en grupp som ställer andra typer av frågor. Man begränsar den mångfald som vi i normala fall tycker är berikande, säger Dieter Müller.

Drömmer om att bli professor

Doktorand Anna Inez Bergmans dröm är att en dag bli professor och få ägna sitt liv åt forskning kring kvinnohistoria, tekniska innovationer och varor förknippat med kvinnlig frigörelse.

Om man som student möter fler kvinnliga doktorander i undervisningen också börjar reflektera kring yrket som en potentiell framtid.

Hon har flera kvinnliga förebilder att tacka för sin dröm. Under hennes studietid var det ett flertal kvinnor som undervisade och uppmuntrade studenter att doktorera.

– Det är väl klart att om man som student möter fler kvinnliga doktorander i undervisningen också börjar reflektera kring yrket som en potentiell framtid. Jag tror att kvinnor historiskt sett har velat doktorera men att det kanske inte har upplevts som en möjlighet. Jag vill jättegärna bli professor, säger Anna Inez Bergman.

Här kan du läsa hela årsredovisningen.