Arktis är planetens tidiga varningssystem: Arctic Report Card 2025
NYHET
Med utgångspunkt i de senaste resultaten från NOAA:s Arctic Report Card (2025) visar rekordhöga temperaturer och nederbörd, minskande snötäcke tidigt på sommaren samt aldrig tidigare skådade glaciärförluster i Skandinavien att det arktiska systemet förändras snabbare och mer sammanlänkat än tidigare observerat. Tillsammans utgör dessa signaler en gemensam evidensbas för forskare som vill formulera nya frågor, stärka ansökningar och koppla lokala observationer till panarktiska processer.
NOAA:s Arctic Report Card 2025 (ARC 2025) är en sakkunniggranskad årlig ”lägesrapport” över Arktis klimat- och miljöförhållanden – nu inne på sitt 20:e år – som omfattar atmosfär, hav, kryosfär och tundra, samt tematiska essäer om framväxande fenomen.
Arktisk observation är globalt avgörande, eftersom ”att observera Arktis är att ta planetens puls”. Regionen värms upp flera gånger snabbare än det globala genomsnittet, med kaskadeffekter på ekosystem, försörjningsmöjligheter och den globala klimatdynamiken.
Rapporten dokumenterar ännu ett år av exceptionell värme och en förstärkt hydrologisk cykel. De arktisövergripande lufttemperaturerna vid markytan från oktober 2024 till september 2025 var de högsta i mätserien som sträcker sig tillbaka till 1900, och den totala nederbörden under samma period nådde en rekordnivå. Snöförhållandena understryker karaktären av ett ”snabbare, blötare och mer variabelt” Arktis i uppvärmning: snömängden var över det normala i stora delar av Arktis fram till maj, men snötäcket i juni låg ändå under det normala – en del av en långsiktig minskning där junis snötäcke nu är ungefär hälften så stort som för sex decennier sedan.
På land: smältande is, grönare tundra och rostfärgade vattendrag
Glaciärerna i arktiska Skandinavien och på Svalbard upplevde sitt mest negativa massbalansår någonsin 2023/24, kopplat till ihållande värme över norra Skandinavien och Barents hav. Tundrans ekosystem fortsätter att förändras, med den cirkumpolära maximala tundragrönskan som den tredje högsta i den 26-åriga satellitserien – vilket förlänger en rad av nära rekordnivåer sedan 2020. Samtidigt blir permafrostdrivna biogeokemiska förändringar allt mer synliga: bara i Alaska visar nu över 200 avrinningsområden så kallade ”rostande floder”, där järn och andra ämnen som frigörs när permafrost tinar missfärgar vattendrag, ökar surheten och frigör giftiga metaller. Detta försämrar akvatiska livsmiljöer och väcker direkta farhågor för dricksvatten och försörjningsfiske.
Hav och havsis: rekordlåga nivåer, försvinnande gammal is och aldrig tidigare uppmätt värme
Den maximala utbredningen av havsis på vintern nådde den lägsta nivån i den 47-åriga satellitserien (mars 2025), och i september 2025 noterades den tionde lägsta minimiutbredningen. Detta fortsätter ett mönster där de 19 lägsta septemberminima alla inträffat under de senaste 19 åren. Den äldsta och tjockaste fleråriga isen har minskat med mer än 95 procent sedan 1980-talet, och den mest motståndskraftiga isen är nu främst koncentrerad norr om Grönland och den kanadensiska arkipelagen. I de atlantiska randhaven var havsytans temperaturer i augusti 2025 cirka 7 °C över genomsnittet för perioden 1991–2020 – en extraordinär marin värmeanomali. ARC 2025 lyfter också fram ”atlantifiering” – den nordliga utbredningen av varmare och saltare vatten med ursprung i Atlanten – som nu kan observeras även i centrala Norra ishavet, med konsekvenser för havsisbildning, oceanisk skiktning, väder och ekosystemens struktur.
En baslinje för ansökningar – och en katalysator för ny forskning
Rapporten erbjuder en praktisk och citerbar syntes av de förhållanden som formar miljörisker, infrastrukturbehov, livsmedelssäkerhet och styrningsutmaningar. Den visar också hur kunskap produceras: urfolksledd och samhällsbaserad övervakning behandlas som en grundläggande del, inte som ett komplement, och rapporten påpekar tydligt att kvarstående observationsluckor fortfarande begränsar vad som kan bedömas och hanteras. För forskare som utvecklar ansökningar eller nya forskningsfrågor är Report Card både en baslinje av evidens och en idégenerator – en årlig referenspunkt för vad som förändras, var och varför det är viktigt.
Du kan ansluta dig till Arctic Centre som anknuten forskare och få det veckovisa nyhetsbrevet Arctic Digest, där du kan ta del av möjligheter till samarbete, mobilitet, finansiering och mycket mer.