Hoppa direkt till innehållet

Information till studenter och medarbetare med anledning av covid-19 (Uppdaterad: 14 januari 2021)

printicon
Publicerad: 08 maj, 2017

Åter till Åbo med Pehr Stenberg

NYHET Den 17 november 1779 landstiger Pehr Stenberg i Åbo, Finland. Han är 20 år och ska börja studera vid den kungliga akademin. 238 år senare anländer en delegation från Umeå. Åbo akademi har bjudit in till seminarium för att uppmärksamma Pehr Stenbergs levernesbeskrivning; nästan 5000 handskrivna sidor tillkomna under 45 år av hans liv.

Fredrik Elgh och Gustav Björkstrand 

1758 föds Pehr Stenberg i Stöcke by utanför Umeå. Han har lätt att lära och får möjlighet att gå i skola. Under tio år lever han som student i Åbo. Efter studietiden flyttar han tillbaka till Västerbotten och Umeå för att verka som präst.

Sedan hösten 2016 finns hans levernesbeskrivning komplett utgiven och samlad i fyra inbundna band, där ett femte band med olika register är planerat att publiceras efter sommaren.

Till seminariet i Åbo den 27 april är ett antal forskare inbjudna för att med olika infallsvinklar visa och beskriva de möjligheter som nu öppnas i och med tillgången till detta unika historiska material. Seminariet leds av professor emeritus Gustav Björkstrand, författare, före detta rektor vid Åbo Akademi, biskop och finländsk kultur- och vetenskapsminister.

Genom att porträttera några av Åbo akademis namnkunnigare forskare och profiler under 1700-talet, bland andra yttrandefrihetens förkämpe Anders Chydenius, sätter han in dagens huvudperson i ett tidstypiskt sammanhang.

Umeå-delegationen består av ett antal medlemmar från projektgruppen som står bakom utgivningen av bokverket. En av projektledarna, professor Fredrik Elgh, Umeå universitet, inleder med en presentation av arbetet med utgivningen och smakprov från Stenberg-texterna. Han påminner om hur verket med sitt tidsspann, personliga ton men samtidigt allmängiltiga innehåll, har kvalitéer och ett innehåll som få andra texter från den här tiden.

En av deltagarna vid seminariet, Laura Hollsten, fil.dr, Åbo akademi, beskriver vidare hur livet som student vid den tiden var en fråga om pengar, kontakter och ett rekommendationsbrev i innerfickan. I Pehr Stenbergs fall fanns både släktingar och vänligt sinnade borgare som hjälpte honom på traven under den första tiden i Åbo.

Då precis som nu var det viktigt att vara informerad. Hollsten exemplifierar med hur Pehr Stenberg grämer sig över att han i början inte förstått vikten av att regelbundet passera den informationstavla som varje vecka angav uppdaterade upplysningar om bland annat de kommande föreläsningarna. Dåtidens studenter förkovrar sig inom en rad av ämnen. Förutom teologi, även filosofi, psykologi, botanik, fysik och astronomi, m m.

Jennica Thylin-Klaus, fil.dr och utgivningschef vid Svenska litteratursällskapet i Finland, visar hur det med Stenbergs texter går att skildra en människas både inre och yttre resa. Hur hans resa och väg från bonde- till över/medelklass fångar in oss alla. Hur hans ängslan över att inte ”göra rätt” samtidigt paras med medvetenheten om varifrån han kommer: ”… de rika har på sig det som de vill, medan den fattige har på sig det han kan.” Under sin tid i Åbo glömmer han aldrig att lyfta på hatten för både hög och låg.

I ett inlägg av professor Ingvar Dahlbacka, Åbo akademi, beskrivs hur Pehr Stenbergs uttalade ambition att bli präst präglade stora delar av hans studietid. Där faderns förmaning lär ha ringt i hans öron: om du vill bli präst, akta dig för kvinnor. Även om prästambitionen tidigt var uttalad besökte Stenberg i unga år inte kyrkan så ofta.

Däremot var han regelbundet med på husandakter, katekesläsning och bya-andakter. Där han tidigt ibland fick vikariera som högläsare. Dahlbacka visar vidare hur Pehr Stenberg på sommarferierna tjänstgör som predikobiträde runt om i Åbo-trakten. Där hans respekt för uppgiften leder till att han skriver av tidigare publicerade predikningar från postillor istället för att formulera egna ord. Inte helt ovanligt för en kandidat och präst in spe. En praktik som Dahlbacka etiketterar som postilleryttare och något som Pehr Stenberg var kluven inför när menigheterna berömde honom för hans predikningar.    

Här tillför Anders Ahlbäck, docent i historia, Åbo akademi, även en rad ingångar på manlighet. Hur den tidens män hade att navigera både lodrätt och vågrätt; i olika hierarkier och mellan skilda ideal som dygdig eller rumlare. De förstulna blickar om eventuella vidare relationer, som gavs av såväl kvinnor som män under gudstjänsterna i domkyrkan, skulle enligt Ahlbäck 100 år senare vara en omöjlighet – åtminstone för kvinnor.

Kristina Persson, fil.dr, Umeå universitet, visar på hur Pehr Stenberg använder dialoger (som blir till representation av talspråk), genom citat ur brev och vistexter, som sammantaget gör att texterna får en skönlitterär prägel och bidrar med perspektivbyten och delaktighet i förstahandskällor.

Detta är något som utvecklas under de 45 år han skriver sin Levernesbeskrivning. Att han som 20-åring börjar i en högstämd stil som med tiden mognar där han medvetet skapar förväntningar med planterade antydningar och peripetier; vändpunkter.

Kristina Persson visade vidare hur brev, dagböcker och anteckningar i många fall även har en minnesbärande funktion för de halvsideslånga repliker som förekommer hos Stenberg. Dessa lagrade minnen bidrar även till att mana fram nya minnen.

Rosemarie Fiebranz, fil.dr, Uppsala universitet, berättar hur Stenbergs texter väckt intresse även i Tyskland och att hon därför nu arbetar med en artikel om bland annat narration; hur Stenberg gör en resa från en muntlig kultur för att erövra skriftspråkets kultur.

Sammanfattningsvis är det tydligt vilken uppsjö av historisk, etnologisk och språklig kunskap  som finns att hämta i Pehr Stenbergs livsverk. Och att registerdelen och en kommande digitalisering av registret och levernesbeskrivningen kommer att utgöra viktiga verktyg för att dåtiden fortsatt ska kunna utgöra viktigt forskningsmaterial och vara vägledande och inspirerande för reflektioner över vår egen tid.

Text: Per Melander Foto: Göran Jarmar

Relaterad information:

Läs mer på riksarkivet.se

Läs mer på umu.se

Läs mer på facebook.com/pehrstenberg

Läs mer på vbm.se

Läs mer på svenskaakademin.se

Läs mer på yle.fi

Redaktör: Per Melander