Blivande lärares professionella digitala kompetens

Maria Lindfors och Anders D. Olofsson har analyserat policydokument gällande Grundlärarprogrammet med inriktning mot årskurs 4–6 med avseende på professionell digital kompetens.

Bild

Lärares dubbla didaktiska uppdrag

Med sökljuset riktat mot professionell digital kompetens (PDK) handlar artikeln om vilka förutsättningar svensk lärarutbildningspolicy ger lärarutbildare att kunna genomföra sitt så kallade dubbla didaktiska uppdrag. I artikeln betyder det uppdraget att lärarutbildarna genom sin undervisning skapar förutsättningar för lärarstudenterna att utveckla sin PDK på ett vis som i sin tur gör det möjligt för dem att i sin framtida lärarprofession utveckla sina elevers adekvata digitala kompetens.

En granskning av 471 policydokument från 20 olika lärosäten

Artikeln bygger på en innehållsanalys i två steg av totalt 471 policydokument insamlade från 20 svenska lärosäten och mer precist policydokument för ’Grundlärarprogrammet med inriktning mot årskurs 4–6’.

Demokrati och social rättvisa

Lärarutbildningen i Sverige är en väldigt viktig utbildning för det svenska samhället både idag och imorgon. Det är en utbildning som bör ligga i linje med samhällsutvecklingen och förbereda blivande lärare att genom sin kommande yrkesutövning bidra till att deras elever på ett adekvat vis både kan delta i, och bidra till, vårt samhälle. Här blir frågan om förutsättningar för lärarutbildare i Sverige att skapa undervisningspraktiker som utvecklar lärarstudenternas PDK avgörande.
- Då skrivningar i policydokument är styrande för vilket innehåll som undervisas om i lärarutbildningen så kändes det väldigt intressant och viktigt att få göra och rapportera vår studie med fokus på PDK, säger Maria Lindfors som är en av författarna till artikeln.

Innehållet i lärarutbildningen styrs av policydokumenten

Med avstamp i den gamla devisen att undervisning och bedömning i utbildning i hög utsträckning styrs av vad policydokument föreskriver så är det viktigt att ingående studera, analysera, och diskutera innehållet i dessa dokument. Kort uttryckt, att om ett ämnesinnehåll inte är framskrivet i policydokumenten så kommer det mest troligt inte heller vara ett innehåll i undervisningen. I artikeln betyder det att om det finns få eller helt saknas skrivningar som på olika vis speglar dimensionerna i en lärares PDK, så är risken att lärarstudenterna inte heller utvecklar denna specifika kompetens under sin tid på lärarutbildningen. Det ska dock betonas att det på inga vis är undervisande lärarutbildare som ska bära skulden för om så blir fallet.

Med tanke på den snabba digitaliseringen av det svenska samhället är det viktigt att blivande lärare har en solid PDK

Med tanke på den snabba digitaliseringen av det svenska samhället så är det viktigt att blivande lärare har en solid PDK och kan hjälpa sina elever att utveckla ett kritiskt förhållningssätt i relation till exempelvis AI, algoritmer, ’deep fake’, och desinformation som sprids digitalt. I slutändan blir det en fråga om att eleverna utvecklar ett digitalt medborgarskap som kan ligga till grund för att försvara frågor om demokrati och social rättvisa.

Studien är en del av en större undersökning

Artikeln är ett bidrag i ett pågående arbete som forskarna gör tillsammans med kollegor vid Umeå universitet. Ett arbete som utöver att på olika vis kartlägga, synliggöra, och analysera hur PDK ges förutsättningar för och undervisas om i svensk lärarutbildning även innehåller studier med särskilt fokus på denna fråga inom ramen för undervisning och lärande i samhällskunskapsämnet på lärarutbildningen. I Maria Lindfors och Anders D. Olofssons arbete ingår också en bok på Routledge som publiceras i december 2023 och som Anders är en av redaktörerna för. Boken heter ’Digitalization and Digital Competence in Educational Contexts. A Nordic Perspective from Policy to Practice’.

Resultaten visar få spår av PDK i policydokumenten

Analysen visade att PDK allt för sällan adresserades i policydokumenten för de 20 ’grundlärarprogram med inriktning mot årskurs 4–6’ som undersöktes. Vidare att spår av PDK som identifierades i högst utsträckning berörde två av de fyra dimensionerna av kompetensen - ’generell digital kompetens’ respektive ’ämnesdidaktisk digital kompetens’. Det betyder att formuleringar i policydokumenten till exempel berörde grundläggande digitala färdigheter, kunskaper och attityder som lärarstudenter behöver för att kunna använda digitala teknologier i sin framtida lärargärning. Spår av dimensionerna ‘professionell digital kompetens’ var ringa respektive helt i avsaknad vad gäller ‘transformativ digital kompetens’. Sammantaget visade analysen att flest spår av PDK återfanns i kursplaner för matematik och naturkunskap. Detta resultat indikerar att lärarutbildare på programmet inte har ett tillräckligt stöd i policydokumenten för att genomföra sitt dubbla didaktiska uppdrag med målet att utveckla lärarstudenternas PDK. Ett resultat som sätter fingret på i vilken utsträckning svensk lärarutbildning dels reflekterar samhällsutvecklingen, dels skapar tillräckliga förutsättningar för blivande lärare att använda digitala teknologier i undervisningen och med sina framtida elever diskutera möjligheter och utmaningar som följer i kölvattnet av den snabba teknikutveckling som pågår.