Coronakrisen synliggör fritidshusturismens utmaningar

Fritidshus

BildAndreas Back

Samtidigt som vi tillbringar våra liv på många olika platser utgår skattesystem, statsbidrag, valsystem och samhällsplanering från att vi är folkbokförda på en plats. I sin avhandling undersöker Andreas Back hur motsättningen påverkar bostadsmarknaden och kommunernas samhällsplanering.

Andreas Back, Institutionen för geografi

BildSamuel Pettersson

- Pandemin har gjort frågorna högaktuella. Exempelvis gjorde ett antal kommuner klart under våren att de inte tänkte följa Socialtjänstlagen och ge hemtjänst till boende i fritidshus. Min forskning uppmärksammar hur användningen av fritidshus påverkar kommuners planering av infrastruktur, vatten och avlopp, bostadsförsörjning, räddningstjänst och mycket annat, säger Andreas Back.

Andreas Back använder begreppet fritidshusturister för att beskriva de som använder fritidshus.

- Jag kallar fritidshusturisterna för en osynlig befolkning. De åker till sina stugor, använder kommunala tjänster, handlar på orten och engagerar sig i lokalsamhället. Samtidigt syns de inte i ett system som använder folkbokföringen för att fördela resurser i samhället. Coronakrisen har synliggjort den här gruppen av befolkningen.

Påverkar bostadsmarknaden

Med hjälp av nästan 20 års statistik över samtliga husförsäljningar i Sverige visar han även på hur fritidshusturismen påverkar bostadsmarknaden. Resultaten avslöjar stora skillnader mellan olika delar av landet. Prisutvecklingen för städer och turistorter har dragit ifrån, medan glesbygden sackar efter. Särskilt i attraktiva lägen tycks efterfrågan på fritidshus vara det som driver bostadsmarknaden i stort.    

Sammanfattningsvis menar Andreas Back att fritidshusturism ofta diskuteras som ett enhetligt fenomen där lösningarna bygger på att det ser likadant ut överallt. Sådana diskussioner utgår från platser med mycket omfattande fritidshusturism.

– Fritidshusturismen i Sverige är ett mycket mer mångsidigt fenomen än vad vi ser på attraktiva resmål som Åre, Österlen eller Roslagen, säger Andreas Back. Fritidshusen finns i princip överallt och påverkar alla platser, men på olika sätt. Planering, skatter, lagar och regler måste ta hänsyn till detta faktum.

Kommer från Husum

Andreas Back har studerat statsvetenskap vid Umeå universitet och kulturgeografi vid Uppsala universitet. Han kommer ursprungligen från Husum utanför Örnsköldsvik. Under sina forskarstudier har han även deltagit i projekt om fritidshusturism för Sörmlands turismutveckling och Härjedalens kommun.

Länk till pressbild

Länk till avhandling