NYHET Vid höstterminens första Idrottslunch berättade Christer Malm, professor i idrottsmedicin vid Umeå universitet, om varför bloddopning är så svårt att upptäcka med dagens metoder och om forskningen som kan bidra till framtidens antidopningsarbete.
Christer Malm, Professor vid Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering.
BildMattias PetterssonHöstens första Idrottslunch lockade mer än 100 åhörare. I fokus stod autolog bloddopning, där en idrottare återför sitt eget blod för att förbättra prestationsförmågan. Trots omfattande tester och det biologiska passet är denna form av dopning fortfarande svår att upptäcka.
En viktig förklaring är enligt Christer Malm, vid Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, att dagens metoder bygger på att mäta koncentrationen av röda blodkroppar. När röda blodkroppar tillförs sker dock en snabb utspädning med plasma, vilket gör att koncentrationen inte förändras på det sätt som man skulle kunna förvänta sig.
– I våra studier förändras koncentrationerna inte alls. Ingen har faktiskt tidigare gjort en kontroll av blodpasset med verkliga blodtransfusioner, utan man har bara antagit att det sker förändringar, säger Christer Malm.
Christer Malms forskargrupp söker därför andra sätt att upptäcka bloddopning. Ett spår som gruppen undersöker är proteiner i röda blodkroppar som påverkas när blodet fryses. Ett annat spår är att använda AI.
– Det är mycket på gång med AI. Vi jobbar med AI-baserad cellsortering för att kunna se det som i dag inte syns, säger Christer Malm.
Han är optimistisk om möjligheterna att utveckla nya metoder för att upptäcka den här typen av dopning.
– Vi vet en massa metoder som inte fungerar, har hittat möjliga lösningar och jobbar på dessa just nu. Inom några år går det troligen att upptäcka även denna form av dopning, säger Christer Malm.
Missade du föreläsningen? Se den i efterhand här.