Hoppa direkt till innehållet
printicon
Huvudmenyn dold.
Publicerad: 2022-09-08

Därför är det inte möjligt att rösta digitalt i Sverige

NYHET Söndagen den 11 september väntas miljontals svenskar gå till valurnorna för att lämna röster till riksdag, kommun och region. Men varför måste valet ske fysiskt, varför kan man inte sköta det digitalt genom mobil och datorer? – Det finns många fördelar med e-röstning, trots dem väger ändå nackdelarna tyngre, det gäller inte minst valhemligheten, säger Johan Hellström, statsvetare vid Umeå universitet.

Text: Johanna Fredriksson

Valsedlarna skickas i pappersformat till din brevlåda, du behöver själv gå till en fysisk vallokal för att välja valsedel, eventuella kryssa på kandidat med en penna, placera detta i ett kuvert och sedan lägga i en låda.
I ett annars digitalt anpassat samhälle kan valförfarandet till riksdag, kommun och region upplevas lite väl manuellt och det är lätt att ställa sig frågan ifall man inte skulle kunna erbjuda en digital lösning vid röstningen?
Frågan har faktiskt utretts i Sverige, men i ett slutbetänkande 2013 kom vallagskommittén fram till att nackdelarna är större än fördelarna.

Varför kan man inte rösta digitalt?

Statsvetaren Johan Hellström om varför det inte går att rösta digitalt vid riksdag-, kommun- och regionval i Sverige.

Johan Hellström är docent i statsvetenskap vid Umeå universitet. Han kan räkna upp flera fördelar med ett digitalt alternativ vid röstning, bland annat tillgänglighet för såväl människor med funktionsvariation som personer som inte bor i den kommun man är folkbokförd i eller bor utomlands, samt att det skulle vara med konstandseffektivt jämfört med dagens system.
– Det finns flera fördelar med att e-rösta, det är inte bara tillgänglighetsperspektivet utan även att det är smidigt och framför allt för unga människors som använder internet och datorer för sådana här saker i vardagen. Det blir smidigare helt enkelt, säger han.

Nackdelarna väger tyngre än fördelarna

Trots många fördelar väger ändå nackdelarna tyngre, det gäller inte minst valhemligheten – att man inte kan garantera att någon annan person ser vad du röstar på eller att du känner påtryckning av hur andra röstar.  
–  Valhemligheten är en av de viktigaste rättigheterna vi har i en demokrati, säger Johan Hellström.

Men den största nackdelen med digital röstning är brist på säkerhet.
– Om man kopplar man upp någonting mot internet, oavsett vad det är, kan man inte vara 100 procent säker på att det inte är en främmande makt eller någon annan som hackar sig in och ändrar valresultatet, säger han.

Det räcker att någon sprider uppfattningen att det finns risk att en server är hackad och valresultatet är manipulerat för att förtroendet för valförfarandet ska raseras på några dagar.

Det finns länder som använder eller testat digitala lösningar vid val, exempelvis Belgien, Schweiz, Estland, Kanada och Finland.
Hur har de kommit fram till att det är säkert?
– Det är betydligt fler länder som har testat än som har implementerat det. Egentligen är det bara Estland som har inför det på parlamentsval. Finland införde det på prov i kommunala val i två omgångar, men där valde man att inte införa det i bredare omfattning, man lade ned projektet helt och hållet.

Varför då?

– För att nackdelarna vägde tyngre än fördelarna. Det var komplicerat för många att rösta, man kunde inte garantera en 100-procentig säkerhet och det i sin tur kunde leda till att medborgarna började misstro det demokratiska systemet och valförfarandet. Och det är väldigt allvarligt. Det räcker att någon sprider uppfattningen att det finns risk att en server är hackad och valresultatet är manipulerat för att förtroendet för valförfarandet ska raseras på några dagar bara, säger Johan Hellström.

Möjligt för andra myndighetsärenden

I Sverige kan man deklarera, hantera bankärenden och ha andra myndighetskontakter som kräver hög säkerhet och sekretess, men som man ändå kan göra digitalt via mobil och datorer med hjälp av bank-id eller e-legitimation.

Vad är det för skillnad mellan dem och valröstning?

– Den stora skillnaden där är att det går att rätta felaktiga beslut. Det kan man inte göra i valsituationer, utan när man har lagt sin röst och rösterna är räknade så finns ingen koppling mellan person och röst längre.

Svårt att tänka sig att e-röstning inte skulle vara möjligt i framtiden

Att valdeltagandet skulle kunna öka motiverar ändå inte att inför digitala alternativ.
– Man har resonerat att valdeltagandet kan öka när man inför e-röstning. Men vi ser i dag att utan e-röstning har vi ett valdeltagande som är uppe i nästan 90 procent. Så valdeltagandet ökar trots att vi inte har e-röstning.

Kommer det någonsin vara möjligt att kunna rösta digitalt i Sverige?

– Det är svårt att tänka sig att e-röstning inte skulle vara möjligt i framtiden, när samhället blir mer digitaliserat och vi förväntar oss även att vi ska kunna göra mer och mer saker framför våra datorer och mobiltelefoner, säger Johan Hellström.

Läs mer om Johan Hellström

Johan Hellström
Universitetslektor
E-post
E-post
Telefon
090-786 78 91