Den dolda motorn i Sveriges gröna näringar

I Sveriges strävan efter miljömål och ekonomisk tillväxt spelar de gröna näringarna en huvudroll. Irma Olofssons avhandling ger oss nya perspektiv på hur oumbärliga utländska säsongsarbetarna har kommit att bli för dessa sektorer, och hur sammansättningen av arbetskraften har förändrats. Det finns en grundläggande utmaning i att näringarna vill vara ledande i den gröna omställningen men de som arbetar i dem inte har möjlighet att utnyttja de rättigheter de har. 

Fem fakta om de gröna näringarna

– Varje hand som planterar ett träd, skördar en gröda eller plockar ett bär bidrar till den svenska ekonomin. Den kritiska rollen behöver avspegla sig i lönerna och villkoren för de som arbetar här, säger Irma Olofsson, doktorand i kulturgeografi vid Institutionen för geografi vid Umeå universitet. 

En komplex entreprenörskedja

Historiskt sett har de manuella jobben inom jord- och skogsbruk samt bärplockning varit lokala arbetstillfällen, exempelvis som sommarjobb för traktens ungdomar. I dag har dessa jobb förvandlats till den första länken i en komplex global kedja av entreprenörer. Det är en utveckling som hänger ihop med en marknadsanpassning av lagstiftning som utökat tillgång av arbetskraft, tillsammans med utvidgning av EU. Denna situation är inte unik för Sverige utan återspeglar en bredare trend av nyliberal politik och avreglering, avhandlingen presenterar perspektiv på hur detta tar sig uttryck inom de gröna näringarna. En del av det är att den utländska arbetskraften på en strukturell nivå blivit den vanligaste lösningen på arbetskraftsförsörjningen. 

Entreprenörs- och varukedjorna bidrar till att ansvaret för arbetarnas villkor hamnar mellan stolarna.

En av de stora utmaningarna ligger i att i likhet med det som rapporteras om bärbranschen så möter migrantarbetare i andra delar av de gröna näringarna hög grad av exploatering medan de är i Sverige. Det handlar dels om skillnad i den utlovade lönen mot vad som utbetalats samt bristfälliga arbetsförhållanden. Avhandlingen visar på hur de rättigheter migrantarbetarna ska ha på pappret har de i praktiken oftast inte möjlighet att ta del av.

– Detta skapar en grogrund för exploatering och leder till en fortsatt informalisering av arbetsmarknaden, säger Irma Olofsson.

– Det finns lagar och regler, men det är enkelt att på ett systematiskt sätt runda dem, konstaterar hon vidare, och pekar på den informalisering och exploatering som uppstått till följd av den en förändrad arbetsmarknad.

– Entreprenörs- och varukedjorna bidrar till att ansvaret för arbetarnas villkor hamnar mellan stolarna.

En ”osynlig” arbetskraft

Avhandlingen diskuterar även att rundandet av lagar och regler kan underlättas av avstånden och vart arbetet sker, framför allt det arbete som sker i skogen. Arbetsplatsen i sig själv är stor och säsongsarbetare rör sig ofta över stora ytor, dessutom sker arbetet på platser i Sverige som är glesbefolkade och långt ifrån regional och nationell media i Sverige. Trots likheter med exempelvis Foodora-bud eller annat gig-jobb som blivit ett etablerat inslag i stadsbilden, så saknas samma uppmärksamhet. Avstånden tillsammans med den korta säsongen kan också utgöra ett hinder för både myndigheter och fackförbunden att kartlägga och/eller agera.

Rättvisa arbetsvillkor är nyckeln till hållbarhet 

Avhandlingen belyser att framstegen mot en grön omställning inom Sveriges näringar kräver en omfattande förändring i hur vi ser på och behandlar arbetskraften. Att säkerställa etiska arbetsvillkor är inte bara en fråga om rättvisa för arbetarna, det är en grundsten för att bygga ett verkligt hållbart samhälle. Arbetsvillkoren inom den gröna omställningen är något som framöver behöver granskas.