NYHET Varje år får Insamlingsstiftelsen för medicinsk forskning vid Umeå universitet omkring 2 000 gåvor. Pengarna går till forskning om bland annat cancer, diabetes, Alzheimers sjukdom och ALS och spelar en avgörande roll för att forskningen ska kunna utvecklas vidare.
Varje år får omkring 70 000 personer i Sverige ett cancerbesked – och i kampen mot sjukdomen spelar donationer en central roll..
BildMostphotosDonatorer kan själva välja vilket område de vill stödja, och just cancerforskningen är ett av de områden som får mest stöd. I 2025 års utdelning gick en stor del av medlen till nya projekt som nu har startat, ofta i form av treåriga bidrag.
En av forskarna som fått stöd är Stefan Björklund, professor på Institutionen för medicinsk kemi och biofysik. Han studerar grundläggande mekanismer i cellen som kan kopplas till cancer.
Allt liv bygger på att celler kan läsa av sin genetiska information och omvandla den till proteiner. Den processen är avgörande, men också känslig för störningar.
Stefan Björklund, Professor på Institutionen för medicinsk kemi och biofysik.
BildMattias Pettersson– Vi försöker förstå hur cellen reglerar vilka proteiner som ska bildas, och när. Det är något som i sin tur kan påverka utvecklingen av cancer, säger Stefan Björklund.
Hans forskning fokuserar på ett stort proteinkomplex som kallas Mediatorn. Komplexet fungerar som en ”molekylär strömbrytare” för att styra vilka gener som ska vara aktiva. Tidigare har forskare främst studerat en variant av Mediatorn som inte är bunden till DNA. Nu har Björklunds grupp i stället visat att den DNA-bundna formen samverkar med andra viktiga proteiner i cellkärnan.
Resultaten öppnar för nya insikter i hur cellens proteinproduktion styrs och vad som händer när den regleringen störs.
Ett särskilt fokus i projektet ligger på ribosomer – cellens “proteinfabriker”. Forskning har på senare år visat att cancerceller kan innehålla förändrade ribosomer, så kallade onko‑ribosomer, som bidrar till tumörers tillväxt och aggressivitet.
– Om regleringen av ribosomer går fel kan det leda till att cellen börjar producera proteiner på ett sätt som gynnar cancerutveckling, förklarar Stefan Björklund.
Samtidigt pekar nya studier på att dessa mekanismer också kan bli mål för framtida behandlingar. Att förstå detaljerna i hur processen styrs är därför ett viktigt steg mot nya terapier.
Flera forskare i Umeå fick medel i fjolårets utdelning och angriper cancer från olika håll. Universitetslektor Oskar Hemmingsson, vid Institutionen för diagnostik och intervention, kombinerar kliniska studier av avancerad cancer med laboratorieforskning. I projektet använder han modellorganismen, rundmasken C. elegans, för att hitta substanser som kan bromsa centrala mekanismer bakom cancerutveckling. Metoden gör det möjligt att snabbare identifiera lovande kandidater för vidare studier.
Oskar Hemmingsson, Universitetslektor, överläkare och universitetslektor på Institutionen för diagnostik och intervention. Enhet: Kirurgi
BildMattias Pettersson– Stödet var viktigt för att vi skulle kunna ta nästa steg i projektet. Vi har kunnat testa läkemedelskandidater som vi först identifierat i C. elegans direkt på tumörceller, säger Oskar Hemmingsson.
Även professor Andrei Chabes fick stöd och studerar hur balansen av cellens DNA‑byggstenar påverkar genomets stabilitet. När balansen rubbas kan det leda till genetiska skador och cancer, men kunskapen kan också bana väg för mer precisa behandlingar.
I takt med att forskningsanslag från traditionella finansiärer minskar och kostnaderna för forskning ökar, blir privata donationer allt viktigare.
– Stödet från insamlingsstiftelsen är avgörande för att vi ska kunna driva våra projekt vidare och hålla en internationellt konkurrenskraftig nivå. Pengarna används bland annat till personal, material och avancerad utrustning. Det är kostnader som annars kan vara svåra att täcka fullt ut, säger Stefan Björklund.
Donationer är i dag en nödvändig del av cancerforskning i Sverige. Särskilt gäller det investeringar i dyr forskningsinfrastruktur, där privata stiftelser ofta står för en stor del av finansieringen.
– Utan privata givare skulle mycket av vår forskning inte vara möjlig, säger Oskar Hemmingsson.
Inför 2026 väntas Insamlingsstiftelsen kunna dela ut ännu mer medel än tidigare, efter flera större donationer i slutet av 2025. Det innebär nya möjligheter för forskare i Umeå att fortsätta jaga svar på några av medicinens svåraste frågor.
Med en gåva eller testamente till Insamlingsstiftelsen för medicinsk forskning vid Umeå universitet, stödjer du forskning som kan rädda eller förändra liv.
Mer information om Insamlingsstiftelsen
Har du frågor om Insamlingsstiftelsen är du välkommen att kontakta Kansliet för medicin via E-post: stodforskning@umu.se
