Hoppa direkt till innehållet

Kakor

För att kunna chatta behöver du tillåta att Microsoft Dynamics använder kakor.

printicon
Huvudmenyn dold.
Publicerad: 24 aug, 2020

Fem frågor till fiskforskare Pär Byström

NYHET Universitetslektor Pär Byström befinner sig just nu i Jämtland där han i samarbete med länsstyrelsen i Jämtland och samebymedlemmar startar upp helsjöexperiment och provfiskar. Pär studerar hur tillgången på stor öring i sjöar bestäms av tillgången på lekbäckar och bäckarnas storlek samt hur många årsklasser av juvenil öring det finns i bäckar av olika storlek innan öringungarna vandrar ut i sjön för att växa till sig och bli stora.

Text: Ingrid Söderbergh

Det är bråda tider ute i fält just nu. Både provfiske med nät och helsjöexperiment med syfte att bland annat förbättra storleken på öring i fjällsjöar genomförs samtidigt som elfiske pågår. Pär Byström startar upp helsjöexperiment och provfiskar i öringsjöar i Jämtlandsfjällen samtidigt som elfiske genomförs av en masterstudent och forskningsingenjör i Kirunaområdet i bäckar som också elfiskats två gånger tidigare under sommaren inom samma projekt.

Hur går elfisket till?

– Elfiske innebär att man med hjälp av en bärbar generator som strömkälla, en transformator och en elfiskestav som doppas i vattnet skapar ett spänningsfält i vattnet runt staven (cirka 1,5 m2 stort) som bedövar fisken. Den bedövade fisken håvas därefter upp och artbestäms, vägs och mäts innan den återutsätts oskadd i vattendraget.  

Varför studerar ni just arten öring?

– Öring är en av våra vanligaste fiskarter och den är en viktig art för rekreation, fisketurism och även för kommersiellt fiske. Dessutom fungerar den som en bra modellart för de generella ekologiska frågeställningarna som projektet studerar.

Kan du beskriva vad forskningsprojektet i stort handlar om?

– Hos fiskar är ofta reproduktions- och uppväxtområden för yngel separerade från det habitat vuxna fiskar utnyttjar för tillväxt. Ett exempel på detta är sjölevande öring som nyttjar bäckar som reproduktions- och uppväxtområden för sina yngel. Teoretiskt kan man förvänta sig att den relativa storleken mellan reproduktionsområdet (bäcken) och sjön där de vuxna fiskarna tillväxer påverkar hur stora och hur många öringar det finns i en sjö. Lite förenklat så innebär det att om det finns många och stora lekbäckar i förhållande till sjöns storlek så leder det till många men småväxta öringar i sjön. Omvänt, i sjöar med endast få och små lekbäckar leder det till ett glest bestånd med stora öringar i sjön.

– Om detta samband stämmer undersöker vi nu genom att sammanställa och analysera tillgängliga data på öringens populationsstruktur och förhållandet mellan tillgängligt sjöhabitat och lek- och uppväxtområden i bäckar/åar.  I kombination med resultaten från fältstudier i sjöar och bäckar, helsjöexperiment och teoretisk populationsmodellering ska vi sedan utveckla modeller för att kunna förutse hur storlek, tätheter och produktion av öring i sjöar varierar över gradienter av tillgängligt sjö och bäckhabitat samt fiskeuttag.

Vad är målet med er studie och vem får nytta av resultatet?

– Målet är att utveckla enkla modeller och förvaltningsverktyg anpassade för fiskförvaltare, fiskare och andra intresseorganisationer. Modellerna kan förutsäga hur öringbestånden ser ut i fjällen och hur olika öringbestånd svarar på varierade nivåer av fiskeuttag, miljöförändringar och fiskevårdsåtgärder.

Gillar du själv att fiska?

– Ja och jag flugfiskar helst i fjällen efter röding och öring.

Snabba fakta:

Namn: Pär Byström
Bor: i Gimonäs
Familj: Fru och tre utflugna barn
Forskar om: Hur klimatförändring och  storleksberoende interaktioner inom och mellan fiskarter påverkar fiskars tillväxt, storlek och tätheter.
Favorit-drag: Fluga (haröra med guldskalle)
Bästa matfisken: Abborre
Läser just nu: Karin Smirnoffs ”Jag for ner till bror ”
Gör en ledig sommardag: Vandrar i fjällen och fiskar