Ny finansiering för målsökande behandling av Epstein–Barr-virusorsakad cancer

Universitetslektor Sjoerd Wanrooij och kollegor får anslag till projektet "A Precision DNA-Based Tool to Switch Off Epstein–Barr Virus Genes in Brain Lymphoma".

BildMattias Pettersson

Det är fantastiskt att se att det här arbetet uppmärksammas!

– Det är fantastiskt att se att det här arbetet uppmärksammas!, säger Sjoerd Wanrooij, universitetslektor på Institutionen för medicinsk kemi och biofysik vid Umeå universitet.

Epstein–Barr-virus (EBV) infekterar de flesta människor någon gång i livet och orsakar vanligtvis inga besvär. Viruset bidrar dock till omkring 300 000 nya cancerfall och cirka 170 000 dödsfall världen över varje år. Bland de cancerformer som kopplas till viruset finns flera typer av lymfom samt magsäckscancer och cancer i nässvalget. Trots virusets stora betydelse för den globala folkhälsan finns det i dag inga behandlingar som specifikt riktar sig mot EBV-associerad cancer.

Finansieringsutlysningen var mycket konkurrensutsatt, med en beviljandegrad på endast sex procent. Det tvååriga projektet samlar expertis från universitetslektorerna Sjoerd Wanrooij och Erik Chorell och deras forskargrupper vid Umeå universitet, i samarbete med Ka-Wei Tang, universitetslektor i infektionssjukdomar vid Göteborgs universitet.

De flesta cancerläkemedel som används i dag riktar sig mot proteiner. Den här strategin verkar ett steg tidigare, direkt på virusets DNA.

De flesta cancerläkemedel som används i dag riktar sig mot proteiner. Den här strategin verkar ett steg tidigare, direkt på virusets DNA. Forskarna vill utveckla en molekyl som selektivt kan stänga av cancerdrivande gener från Epstein–Barr-virus i en form av hjärnlymfom, samtidigt som värdcellens DNA lämnas opåverkat. Genom att rikta in sig på viruset på genetisk nivå hoppas forskarna lägga grunden för en helt ny behandlingsstrategi.

– Molekylen kombinerar en DNA-guide med ett kemiskt fragment som selektivt kan stänga av gener i Epstein–Barr-virus utan att påverka friskt mänskligt DNA. Den här graden av selektivitet har saknats i tidigare metoder och är det som gör strategin unik, förklarar Sjoerd Wanrooij.

Alva Abrahamsson, doktorand på Kemiska institutionen, är en av de yngre forskare vars arbete bidrog till de preliminära resultat som låg bakom det nya forskningsanslaget.

BildHans Karlsson

En stor del av de preliminära data som gjorde anslaget möjligt genererades av tre yngre forskare som samarbetade mellan de tre forskargrupperna, till stor del på eget initiativ.

– Deras positiva energi och engagemang var avgörande för att bygga upp samarbetet och föra projektet fram till den här punkten, säger Sjoerd Wanrooij.

Doktoranden Alva Abrahamsson vidareutvecklade den kemi som gjorde det möjligt att omvandla den ursprungliga idén till en fungerande molekyl. Doktoranden Isak Holmqvist visade att DNA-strukturer från Epstein–Barr-virus kan riktas in med den här typen av molekyl i celler. Postdoktor Namrata Chaudhari utvecklade den tvådelade design som ger molekylen dess selektivitet.

Proof-of-concept-finansiering syftar till att hjälpa forskare att ta det avgörande steget från en lovande vetenskaplig upptäckt till en produkt, metod eller behandling som kan komma till nytta i samhället. Enkelt uttryckt handlar det om att besvara frågan: Kan den här forskningsidén fungera i praktiken?

Om projektet lyckas kan det lägga grunden för en helt ny klass av antivirala cancerbehandlingar som riktar sig mot cancerorsakande virus vid dess genetiska källa.