DNA-strukturen är den välkända dubbelhelixen, men DNA kan även bilda andra strukturer såsom G-quadruplex-DNA-strukturer (G4-strukturer). I min forskning studerar jag dessa alternativa strukturer.
Min forskargrupp har som huvudsakligt mål att utveckla kemiska substanser som selektivt binder och stabiliserar G-quadruplex-DNA-strukturer. Detta kan göras på olika sätt, vi använder framför allt strukturbaserad design och olika screeningstrategier för att identifiera lovande molekyler som vi sedan syntetiserar och vidareutvecklar. Projekten är överlag tvärvetenskapliga och drivs ofta i samarbete med andra forskargrupper.
Strukturen av DNA i form av en dubbelhelix har länge varit känd men det har på senare tid också visat sig att DNA kan bilda andra strukturer som också har mycket viktiga biologiska funktioner. Ett exempel på en sådan struktur är G-quadruplex-DNA-strukturen. G-quadruplex-strukturer är evolutionärt bevarade i arvsmassan hos såväl människa som hos virus och bakterier, vilket tyder på att de har en mycket viktig funktion. Det har nyligen också visat sig att G-quadruplex-strukturer är väldigt viktiga till exempel i genreglering samt att de kan korreleras till allvarliga sjukdomar så som cancer.
Det finns dock fortfarande stora luckor i kunskapen om G-quadruplex-strukturer och dess funktioner. Med anledning av att de processer som G-quadruplex-strukturer är med och styr är både viktiga och komplicerade så är forskning inom detta område angeläget men också invecklat. För att underlätta studier som kan svara på grundläggande frågor och mekanistiska detaljer rörande G-quadruplex-strukturer så är utvecklandet av molekylära forskningsverktyg viktigt.
Utöver möjligheten till unika studier av funktionen hos G-quadruplex-strukturer så kan utvecklandet av dessa kemiska substanser även vara intressant från ett läkemedelsperspektiv, för att utveckla nya och effektiva läkemedel mot till exempel cancersjukdomar.