Hoppa direkt till innehållet
printicon
Huvudmenyn dold.
Publicerad: 17 feb, 2022

Läroplaner och matematisk resonemangsförmåga beforskas

NYHET Ett projekt på Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik vid Umeå universitet får sex miljoner av Vetenskapsrådet för att studera matematisk resonemangsförmågas dubbla roll i skolans läroplaner.

Text: Ingrid Söderbergh

Dessa projektmedel ger mig möjlighet att bidra med förståelse för de utmaningar som lärare står inför och vilken roll läroplaner har, särskilt i skolans matematikundervisning.

– Det känns fantastiskt roligt förstås och väldigt spännande! Dessa projektmedel ger mig möjlighet att bidra med förståelse för de utmaningar som lärare står inför och vilken roll läroplaner har, särskilt i skolans matematikundervisning. För vår institution är alla externa medel väldigt viktiga, då vi är en ganska liten institution, säger Ewa Bergqvist, universitetslektor på Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik vid Umeå universitet.

Matematik och andra skolämnen brukar ofta beskrivas både i termer av innehåll (till exempel algebra eller fotosyntes) och förmågor (till exempel förmåga att resonera eller kommunicera). Förmågorna är komplexa företeelser, eftersom de kan existera både som mål och medel för elevens lärande i skolan. De har därför en dubbel roll i kursplanerna. Tidigare forskning visar att det är en stor utmaning för lärare att tolka och konkretisera denna roll.

Projektet som nu kör i gång med Ewa Bergqvist vid rodret pågår i fyra år med syftet att förklara hur förmågornas dubbla roll omsätts i praktiken, det vill säga hela vägen från kursplanerna till klassrummet.

För att på djupet kunna studera området har Ewa Bergqvist och kollegan Magnus Österholm valt att fokusera på ett ämne och en förmåga, nämligen matematisk resonemangsförmåga.

– Valet föll på matematik eftersom det är ett ämne som ingår som en kärna i läroplaner världen över. Resonemangsförmågan är i sin tur central för matematik, vilket är tydligt i många ramverk och kursplaner för skolmatematik världen över, säger Ewa Bergqvist.

Data ska analyseras från både Sverige och England för att kunna jämföra mellan länder och därmed lättare hitta mönster och samband. 

Varför jämför ni Sverige med just England?

– Vi har gjort en del preliminära studier där vi ser att det finns viktiga skillnader mellan hur läroplanerna i England och i Sverige presenterar resonemangsförmåga. Det ger oss goda förutsättningar att jämföra hur lärare och läromedelsförfattare tar sig an uppdraget att omsätta denna förmåga i praktiken. Vi har dessutom fått förmånen att samarbeta med professor Candia Morgan vid University College London som är en expert inom området, säger Ewa Bergqvist.

Läs mer om forskningsprojektet

För mer information, kontakta gärna:

Ewa Bergqvist
Universitetslektor, forskare
E-post
E-post
Telefon
090-786 94 76