Hoppa direkt till innehållet
printicon
Huvudmenyn dold.

Förmågemålens dubbla roll vid implementering av läroplaner i Sverige och England

Forskningsprojekt finansieras av Vetenskapsrådet.

Matematik, men även andra skolämnen, brukar ofta beskrivas både i termer av innehåll (t.ex. algebra) och förmågor (t.ex. resonemangsförmåga). Förmågorna fungerar både som mål och medel för elevernas lärande och har därför en dubbel roll i kursplanerna. Tidigare forskning visar att det är en stor utmaning för lärare att tolka och konkretisera denna roll. Syftet med projektet är att förklara hur förmågornas dubbla roll omsätts i praktiken, det vill säga från skriftligt policydokument till implementerad läroplan.

Projektansvarig

Ewa Bergqvist
Universitetslektor, forskare
E-post
E-post
Telefon
090-786 94 76

Projektöversikt

Projektperiod:

2022-01-01 2025-12-31

Medverkande institutioner och enheter vid Umeå universitet

Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik

Forskningsområde

Pedagogik

Externa finansiärer

Vetenskapsrådet

Projektbeskrivning

Skolämnen brukar ofta beskrivas både i termer av innehåll och förmågor. Denna struktur började införas internationellt i olika ramverk och kursplaner för 30-40 år sen, men har utvecklats och spridits till många länder och ämnen och är därför idag mycket vanlig världen över. Den grundläggande idén är att det är otillräckligt att formulera målen med ett ämne enbart i termer av innehåll (t.ex. aritmetik eller fotosyntes). Det är nödvändigt att även formulera en aspekt av ämnet som berör den process eller aktivitet det innebär att utöva ämnet och de förmågor som behövs i denna process, dvs. vilka kompetenser som behövs för att framgångsrikt kunna använda ämnet (t.ex. resonemangsförmåga eller kommunikationsförmåga).

I de svenska kursplanerna används ordet förmågor för att benämna dessa aspekter, vilket beskrivs separerat från det centrala innehållet, inom alla ämnen. Förmågorna är komplexa företeelser, eftersom de kan existera både som mål och medel. De är medel för elevers lärande av innehållet, till exempel kan elever förstå något bättre genom att försöka förklara det för en kamrat (kommunicera). Samtidigt är förmågorna också mål för elevernas lärande, till exempel ska eleverna lära sig att kommunicera ämnet mer generellt och kan då lära sig detta genom att träna på att förklara något visst för en kamrat.

Förmågorna har alltså en dubbel roll i kursplanerna, eftersom de ska fungera som både mål och medel för elevers lärande. Denna dubbla roll behöver tolkas och konkretiseras av både lärare och läromedelsförfattare. Tidigare forskning visar att detta är en stor utmaning och inte alls någon lätt sak, men den befintliga forskningen ger oss inga svar på exakt varför eller hur denna utmaning uppkommer och kan hanteras.

Syftet med projektet är därför att förklara hur förmågornas dubbla roll tolkas och omsätts i praktiken, hela vägen från kursplanerna till klassrummet. Eftersom förmågor förekommer över hela världen, och specifikt i alla ämnen i Sverige, kommer projektet att ge förståelse för en viktig del av de svårigheter som lärare och läromedelsförfattare möter i sin praktik. Dessutom kommer projektet att ge insikter i processen för att implementera komplexa kursplaner mer generellt, vilket kan ge stöd till genomförande av olika typer av reformer inom skolan.

För att på djupet kunna studera hur förmågors dubbla roller implementeras, så väljer vi att fokusera på ett ämne och en förmåga: matematisk resonemangsförmåga. Vi väljer ämnet matematik eftersom det är ett ämne som ingår som en kärna i läroplaner världen över. Resonemangsförmågan är i sin tur central för matematik, vilket är tydligt i många ramverk och kursplaner för skolmatematik världen över. Vi kommer att analysera data från både Sverige och England för att kunna jämföra mellan länder och därmed lättare hitta mönster och samband. Genom preliminära studier vet vi att matematisk resonemangsförmåga som mål och medel skrivs fram på olika sätt i kursplanerna i Sverige och England och därför är det ett bra val att jämföra just dessa länder.

Vi kommer att undersöka styrdokument (läroplaner och kursplaner), läroböcker samt lektioner i båda länderna med hjälp av diskursanalys. Analysen kommer därmed att fokusera på hur texter och lärare pratar om och hanterar resonemang som mål och medel, och kartlägga transformationerna mellan de olika diskurserna som produceras i styrdokument, läroböcker och lektioner.

Till sist tittar vi mer övergripande på resonemang som mål och medel inom varje land, men också mellan länderna, för att kunna beskriva och förstå omvandlingen från läroplan till praktik. Projektet kommer på detta sätt att skapa förståelse för mekanismerna när förmågors dubbla roll tolkas och omsätts i praktiken.

Externa finansiärer