NYHET Lupinlabbet vill samla allmänhetens kunskap om hur blomsterlupin sprids, etableras och bekämpas. – Alla som arbetar med lupinbekämpning eller har bekämpat lupiner på fritiden kan delta, säger projektledare Judith Sarneel, universitetslektor vid Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap, Umeå universitet.
Lupinen är en av Sveriges mest kända innovasiva växter.
ImageJudith SarneelBlomsterlupinen är en av Sveriges mest välkända invasiva arter. I dag hotar den både ekosystem och biologisk mångfald, till exempel genom att tränga undan inhemska växter som pollinerare är beroende av under sommaren.
I Lupinlabbet vill forskare från Umeå universitet och Karlstads universitet ta hjälp av allmänheten för att lära sig mer om den populära trädgårdsväxten, och få insyn i vilka bekämpningsmetoder som används på olika platser. Genom att samla in erfarenheter från personer som bekämpat lupiner professionellt eller på fritiden vill projektet bidra till att effektivisera hanteringen av lupiner i Sverige.
– Blomsterlupinen är den mest välkända invasiva arten och den väcker både känslor och debatt. Vissa älskar den, andra hatar den, och just nu är lupinen extra aktuell eftersom den just kom med på nationella förteckningen över invasiva främmande arter. Den 6 juni är dessutom nationella Lupinbekämpardagen runt om i landet, säger Judith Sarneel, projektledare och forskare vid Umeå universitet.
Upplägget är enkelt: alla som har bekämpat lupiner i sitt arbete eller på fritiden kan besöka Lupinlabbet.se och delta som medborgarforskare, antingen genom att anmäla sig till en intervjustudie eller genom att berätta om sina erfarenheter i en digital enkät.
– Blomsterlupin är en fascinerande växt, men det finns fortfarande mycket vi inte vet. Därför är det viktigt att samla lokala erfarenheter av både lyckade och misslyckade insatser för att kunna utveckla en effektiv kontrollstrategi, säger Lutz Eckstein, ekolog och lupinexpert vid Karlstads universitet.
Målet är att Lupinlabbet ska bli en samlingspunkt för lupinbekämpning och ett pilotprojekt för liknande initiativ kring andra invasiva arter, både i Sverige och i andra länder. Maria Wikdahl, biolog och projektassistent vid Umeå universitet, upplever att intresset och engagemanget runt lupinen är stort.
– I våra intervjuer ser vi att lupinbekämpning är en folkrörelse som ofta pågår i det tysta. Någon håller efter lupinplantor längs hundpromenaden medan andra systematiskt gräver upp större bestånd. Det experimenteras flitigt ute på fälten och längs vägarna runt om i landet, i en ständigt jakt på den bästa metoden. Gemensamt är en övertygelse om att lupinerna ställer till det för våra inhemska växter och pollinerare, och en känsla av att det faktiskt går att förändra. Målet är detsamma, men vägen dit ser väldigt olika ut.
Projektgruppen vill nu ge den tysta folkrörelsen en kommunikationsyta där erfarenheter kan delas och engagemanget stärkas. Under sommaren är målet att nå ut brett och samla kunskaper från hela landet. Förhoppningen är att medborgarforskningen ska ge perspektiv som är svåra för forskarna att nå på egen hand.
På Lupinlabbet.se finns mer information om projektet och möjlighet att anmäla intresse för att intervjuas eller delta som medborgarforskare.
Lupinlabbet är ett samarbete mellan forskare vid Umeå universitet och Karlstads universitet och den ideella föreningen Vetenskap & Allmänhet. Projektet finansieras av forskningsrådet Formas och pågår mellan 2025 och 2028.
