NYHET Med en åldrande befolkning ökar belastningen på en redan pressad hälso- och sjukvård. En del av lösningen kan vara digitala självhjälpsverktyg, men att införa dem på bred front är en utmaning. Jonatan Salzer, docent i neurovetenskaper vid Institutionen för klinisk vetenskap, deltar i ett nytt projekt som bland annat ska hitta effektiva sätt att implementera digitala behandlingar i primärvården.
Utgångspunkten för det nya projektet SHIFT-EU är att det behövs innovativa hälso- och sjukvårdsmodeller som minskar vårdbehovet utan att göra avkall på kvalitet. Många länder i Europa brottas med samma problem och i projektet ska man därför genomföra parallella implementeringsstudier i Nederländerna, Polen, Spanien och Sverige. De verktyg som ska implementeras är två beprövade, evidensbaserade och kostnadseffektiva digitala behandlingar för urininkontinens respektive yrsel. Jonatan Salzer, docent i neurovetenskaper vid Institutionen för klinisk vetenskap, är ansvarig för den svenska delen av projektet där man ska implementera appen Yrselträning.
Jonatan Salzer är docent i neurovetenskap och lektor vid Institutionen för klinisk vetenskap.
BildUlrich Aydt– Yrsel är ganska vanligt och kan få stora effekter i form av nedsatt arbetsförmåga, isolering och förstås lidande för den som drabbas. Men relativt enkel träning, vestibulär rehabilitering, kan lindra symtomen, berättar Jonatan Salzer.
Möjligheten till vestibulär rehabilitering är ofta beroende av att det finns en tillgänglig fysioterapeut. Tillgången till behandlingen varierar över landet, men är generellt sett låg. I tidigare forskningsprojekt har Jonatan Salzer därför utvärderat och anpassat appen Yrselträning för svenska förhållanden. Att göra verktyget tillgängligt för patienter på bred front är dock en utmaning.
– Det är både regulatoriskt och administrativt komplicerat med sådan här medicinteknik, bland annat när det gäller att data ska hanteras säkert. Det är så pass komplicerat att man måste ha ett företag med på båten, det går inte att göra själv som enskild forskare. Nu har vi ett avtal med ett holländskt bolag men vi ska försöka hitta något sätt att göra det långsiktigt hållbart, inte bara under de tre år som projektet pågår, säger Jonatan Salzer.
En stor del av utmaningen ligger i finansieringen. Därför är det viktigt att kunna visa att verktygen är kostnadseffektiva, och där har det svenska projektet unika förutsättningar jämfört med många andra länder. Här finns fler och mer omfattande register som gör det möjligt att följa patienterna utifrån flera parametrar.
– Tanken är att göra en så omfattande och fullständig hälsoekonomisk utvärdering som möjligt. Om jag får sia så tänker jag att det kommer vara en viktig komponent för att hitta en långsiktig finansieringslösning, säger Jonatan Salzer.
En del av projektet handlar om att hitta en generisk modell för implementering av digitala hälsolösningar i primärvården. Det tror Jonatan Salzer kommer vara viktigt för att fler verktyg som Yrselträning ska kunna tas fram och användas i stor skala.
– Gissningsvis är systemet för att lansera sådana här produkter så komplext och så pass specifikt för varje land att man inte kan göra en plan som passar alla. Men eftersom vi är flera länder som ska implementera samma app så kan vi nog täcka en hel del av de bekymmer man kan stöta på och sedan göra en färdplan baserat på det, säger Jonatan Salzer.
Projektet "Breddinförande av hälsoinnovationer för framtidens transformativa digitala egenbehandling i europeisk primärvård (SHIFT-EU)" har beviljats 3 000 000 kronor från Forte och beräknas pågå mellan 2025–2028.
