NYHET Miljontals hushåll i Afrika lagar fortfarande mat över traditionella spisar som skadar både hälsa och miljö. I en ny avhandling vid Umeå universitet visar Natxo García-López hur förbättrade spisar och hållbara bioenergisystem kan göra skillnad – för både människor och miljö.
Deltagare vid en workshop i byn Rusagara, Rwanda. Natxo García-López presenterade resultat från en av studierna.
BildNatxo Garcia-LópezArbetet är resurskrävande och komplext
– Arbetet är resurskrävande och komplext, men genom tvärvetenskapliga projekt i Afrika kan vi skapa renare luft, bättre hälsa och en mer hållbar energiframtid, säger Natxo García-López, doktorand på Institutionen för tillämpad fysik och elektronik vid Umeå universitet.
Traditionella spisar är ineffektiva och orsakar skadliga utsläpp inomhus, vilket leder till luftvägsproblem och ökad arbetsbörda för kvinnor som samlar ved. I sin avhandling undersöker Natxo García-López tekniska och sociala lösningar för renare energiförsörjning.
Avhandlingen bygger på laboratorietester, fältexperiment i Rwanda, systematiska översikter och framtida perspektiv. Studierna visar att förbättrade spisar är betydligt mer effektiva, släpper ut färre skadliga partiklar och minskar hälsorisker. Men forskningen stannar inte vid de tekniska lösningarna. García-López lyfter också blicken till samhällsnivå och skissar hur bioenergisystem kan skalas upp och kopplas till landsbygdsutveckling.
Med hjälp av agroforestry, att odla träd och grödor tillsammans, kan jordbruksmark både ge mat och bränsle. Biomassan kan användas i hushållens spisar och överskottet utnyttjas för lokal elproduktion genom förgasning.
– Det är en genomtänkt plan för skalbara energilösningar på samhällsnivå, säger Natxo García-López.
En viktig del av arbetet gjordes på plats i Rwanda. Att resa till avlägsna byar, arbeta med begränsade resurser och använda avancerade instrument i krävande miljöer var en stor utmaning, men också en värdefull erfarenhet för Natxo García-López.
– Jag fick en förstahandsinblick i de problem hushållen möter och hur renare teknik faktiskt kan göra skillnad.
Även om avhandlingen lägger stor vikt vid analyser av förbränning, utsläpp och partiklar sträcker sig dess betydelse långt bortom det tekniska. Den lyfter fram människors vardag i landsbygdsområden i Afrika, där tillgången till elektricitet och moderna spisar ofta saknas. Resultaten knyter också an till flera globala utmaningar, från folkhälsa och jämställdhet till klimatförändringar och miljömässig hållbarhet.
– Renare spisar kan göra inomhusmiljöer säkrare, minska sjukdomsrisker och lätta den dagliga bördan för kvinnor. Samtidigt bidrar de till att bevara skogar och minska klimatutsläpp.
Utöver de tekniska bidragen hoppas Natxo García-López att arbetet kan väcka dialog bland hos beslutsfattare och aktörer på lokal nivå. Den verkliga betydelsen avgörs av hur resultaten tas emot av forskarsamhället, politiker, NGO:er och andra aktörer – men ambitionen är att forskningen ska göra konkret skillnad för människor i Afrika som ännu saknar tillgång till modern energi.
Förutom ny teknisk kunskap pekar avhandlingen på framtida forskningsbehov. García-López betonar vikten av tvärvetenskapliga samarbeten och långsiktiga projekt som utgår från lokala behov.
García-López under fältarbete i byn Rusagara, Rwanda. Datainsamling med avancerade instrument i lantliga miljöer innebär många utmaningar.
BildSabine IngabireFredagen den 19 september försvarar Natxo García-López sin doktorsavhandling "Toward cleaner cooking and energy security in rural Africa: assessing sustainable bioenergy systems, biomass cookstove emissions, and particle properties" vid Institutionen för tillämpad fysik och elektronik, Umeå universitet.
Disputationen äger rum klockan 09.00 i Aula Biologica (BIO.E.203) och fakultetsopponent är docent Aneta Wierzbicka från Lunds universitet.
