Fyra projekt i den internationella forskningsfronten får 120 miljoner
NYHET
Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse anslår 120 miljoner till fyra olika forskningsprojekt där huvudsökande är verksamma vid Umeå universitet. Dessa forskningsprojekt har efter utvärderingar av internationella experter bedömts vara nyskapande och ligga i den internationella forskningsfronten. Totalt fördelar stiftelsen 900 miljoner till 30 forskningsprojekt runt om i landet.
– Det här är verkligen glädjande nyheter som visar att vi har excellent forskning med stor potential och som står sig bra i konkurrensen. Här handlar det om anslag till projekt som anses ha möjlighet att leda till framtida vetenskapliga genombrott och jag vill framföra mina allra varmaste gratulationer, säger Tora Holmberg, rektor vid Umeå universitet.
Dessa projekt och forskare har fått anslag:
Johannes Messinger, professor vid Institutionen för fysiologisk botanik. Foto: Mattias Pettersson
Johannes Messinger, professor vid Institutionen för fysiologisk botanik, leder projektet Elucidating the design principles of distal control in rubisco catalysis som nu tilldelas 27 miljoner under fem år.
– Att Wallenbergstiftelsen stöder projektet är fantastiska nyheter! Det är viktigt att utforska detta i stort sett outforskade område inom enzymkatalys, eftersom den nya kunskapen kan bidra till att förbättra enzymer som rubisco och därmed bidra till att öka skördarna – något som krävs för att försörja en växande världsbefolkning och för att anpassa odlingsväxterna till klimatförändringarna.
Ann-Kristin Bergström, professor vid Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap. Foto: Anders Jonsson
Ann-Kristin Bergström, professor vid Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap, leder projektet Arctic lake productivity transformed under climate change som nu tilldelas 26 miljoner kronor under fem år.
– Jag blev väldigt glad när jag fick beskedet att vårt projekt har tilldelats medel! Jag ser verkligen fram emot att utföra detta projekt med mina samarbetspartners och att handleda doktorander och postdocs. Vi behöver ta fram kunskap om hur Arktiska sötvatten förändras av pågående och kommande klimatförändringar för att kunna förvalta dessa värdefulla ekosystem för framtida generationer.
Magnus Andersson, professor vid Kemiska institutionen. Foto: Mattias Pettersson
Magnus Andersson, professor vid kemiska institutionen, leder projektet Filming the hidden workings of life at the atomic scale som nu tilldelas 32 miljoner under fem år.
– Det känns fantastiskt att få den här möjligheten. Det är ett mycket ambitiöst projekt där vi försöker göra något som för bara några år sedan hade varit svårt att föreställa sig: att bestämma högupplösta strukturer av proteiner bara mikrosekunder efter att en reaktion har startat. Om vi lyckas kan det ge oss ett helt nytt sätt att undersöka proteiners funktion. I stället för att bara se statiska strukturer vill vi kunna förstå proteiner som de molekylära maskiner de faktiskt är.
Ryan Sponseller, professor vid Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap. Foto: Simon Öhman Jönsson
Ryan Sponseller, professor vid Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap, leder projeketet Groundwater to the atmosphere: the impact of hydrological extremes on methane production and emissions som nu tilldelas 35 miljoner under fem år.
– Vi är mycket glada över att få detta anslag från Wallenbergstiftelsen. Enligt vår uppfattning riktar sig denna forskning mot en viktig gåta, inte bara när det gäller kontrollen av metanutsläpp till atmosfären, utan också hur klimatförändringsvariabler, såsom temperatur och nederbörd, kan påverka grundvattenmiljöerna i olika riktningar vad gäller mikrobiella processer och produktion av växthusgaser. Med detta anslag kommer vi att kunna ta itu med dessa frågor genom en rad experimentella, observationsbaserade och modelleringsbaserade metoder, med ett forskarteam som förenar ett brett spektrum av verktyg och perspektiv.