Information till medarbetare med anledning av covid-19 (Uppdaterad: 21 oktober 2020)

Hoppa direkt till innehållet
printicon
Publicerad: 30 sep, 2020

Fyra frågor till en av havets hjältar – Anna Palmbo Bergman

NYHET Kemist och naturgeograf Anna Palmbo Bergman har en viktig roll i den analys av Bottniska vikens miljötillstånd som bedrivs regelbundet vid Umeå marina forskningscentrum, UMF. Hon håller också i trådarna när det gäller att anpassa centrumets forskningsfartyg efter de behov som finns för vetenskapligt arbete och övervakning.

Text: Kristina Viklund

När renoveringen av forskningsfartyget KBV 181 är klar kommer UMF att få tillgång till ett fartyg med högklassiga, moderna laboratorier för kemiska och biologiska analyser. Under tiden som fartyget ligger på varv används istället KBV 201.

Anna Palmbo Bergman ger sig ut på provtagning till sjöss i näst intill vilket väder som helst för att fullfölja sin del av uppdraget åt den svenska miljöövervakningen. Hon analyserar vattenprover året runt, och rapporterar in resultaten till nationella databaser.

Nyss hemkommen från en expedition på ett stökigt hav svarar Anna Palmbo Bergman på några frågor om sitt jobb.

Hur står du ut?

– Haha, ja det kan man fråga sig… Den här veckan har varit rätt tuff, vi har både haft blåsigt väder och en del problem med fartyget och utrustningen. Vi försöker hålla humöret uppe, vi är ett fantastiskt gäng som alltid kämpar på och hittar lösningar på det mesta.

– Kustbevakningen hjälper också till med allt man kan tänka sig. Sen så hoppas man ju alltid att kocken bjuder på nåt gott... Det behövs för att orka, både i bra och dåligt väder. Och det finns ju de där expeditionerna med platt vatten och vackra solnedgångar, de lever man länge på.

Varför är det så viktigt att fullfölja alla provtagningar?

– Vi har ett antal stationer i Bottniska viken som vi besöker tio gånger per år, det blir nästan en gång per månad. Det är viktigt för att kunna få bra underlag för bedömningar av miljötillståndet. Att täcka in olika årstider är också viktigt. För exempelvis närsalter använder man vintervärden för att se förrådet av näringsämnen i vattenmassan, medan det för växtplankton och klorofyll är sommarvärden som är intressanta för att se blomningar. För andra parametrar används årsmedelvärden.

Hur går det med renoveringen av forskningsfartyget?

– Det går framåt! Fartyget har legat på varv i Oskarshamn sedan april och beräknas vara klart i slutet av januari nästa år. Vi får äntligen bygga in vårt laboratorium i fartyget och behöver inte jobba i containrar på däck där vi utsätts för både vind och vågor.

– Vi ser fram emot att kunna använda en rosetthämtare igen, ett smidigt provtagningssystem för både CTD-sond och vattenhämtare, och slippa många manuella moment. Det är många frågor från varvet hela tiden, särskilt nu när de börjar installera inredning, elkablar, kranar, vinschar och annat. Jag ska ner till varvet nu i veckan så det ska bli spännande att se hur det går!

Ser du fram emot nästa expedition till sjöss?

– Både ja och nej. Efter en tuff vecka är det skönt att vara tillbaka på land, men det är alltid fantastiskt roligt att få åka ut igen. Ingen expedition är den andra lik, det är nya prover och nya utmaningar varje gång!