Information till medarbetare med anledning av covid-19 (Uppdaterad: 29 maj 2020)

Hoppa direkt till innehållet
printicon
Publicerad: 30 jan, 2020

Girjasdomen ger en ny pusselbit till forskningen

NYHET I tio års tid har Girjas sameby och staten tvistat i domstol om vem som har rätt att upplåta jakt och fiske inom samebyns område ovan odlingsgränsen. Torsdagen den 23 januari kom domen – rätten är samebyns. – Domen får jättestor betydelse för mitt jobb som forskare, säger Malin Brännström, forskare vid juridiska institutionen vid Umeå universitet.

Text: Johanna Fredriksson

Länsstyrelsen har sedan 1886 hanterat upplåtelserna av jakt och fiske ovan odlingsgränsen. 1993 bestämde regeringen att länsstyrelsen skulle upplåta jakt och fiske i mycket större omfattning i den svenska fjällkedjan och samebyarnas möjlighet att påverka upplåtelserna minskade markant.

Detta ledde till protester från samiskt håll som hävdade att de är bäst lämpade att avgöra var jakt kan ske utan att störa renarna, samt att de brukat marken längst. Konflikten hamnade på politikernas skrivbord, som inte kom fram till någon lösning.

2009 stämde Girjas sameby den svenska staten, med stöd av Svenska samernas riksförbund, SSR. Det inleddes en rättsprocess som skulle ta oväntat lång tid innan den kom till beslut. Men nu är det alltså klart.

–  Den här domen lägger tydligt fast rättsläget. Det är Girjas sameby som har jakt- och fiskerättigheterna ovan odlingsgränsen på det här området och därmed är det samebyn som ska upplåta dessa rättigheter, säger Malin Brännström.

Hon är forskare och lärare vid juridiska institutionen med markrättigheter som specialområde. Hon är även kopplad till Vaartoe, som är centrum för samisk forskning vid Umeå universitet. 2009 arbetade hon på SSR som jurist och var med och förberedde Girjas samebys stämning. Sedan dess har hon klivit av målet men har fortsatt kontakt med samebyn.

Flera instanser

Målet har varit uppe i flera instanser. Det var till slut Högsta domstolen som gjorde bedömningen att urminnes hävd leder till rätt för samebyn att använda marken och fatta beslut om hur den ska användas. 

Vi sitter nu och analyserar hur mycket växlar andra samebyar kan dra på det här.

Nu väntar ett stort arbete för jurister att analysera domen, som Malin Brännström beskriver som ”ett otroligt juridiskt hantverk där domstolen verkligen gått igenom alla frågor från grunden.”

Kan domen öppna för fler samebyars rätt mot svenska staten?

– Det här är fört utifrån SSR:s horisont som ett pilotfall för att också sen kunna få prejudicerande verkan för andra områden och då HD skriver om det här så förklarar dem också att det går att dra paralleller till andra områden. Den kan få verkan för andra samebyar och vi sitter nu och analyserar hur mycket växlar andra samebyar kan dra på det här.

Finns oro

En analys som säkerligen många är intresserade av, för det är inte alla som pustar ut efter domslutet.
– Det finns samer som står utanför samebyar som inte får utöva sina rättigheter i dag för att lagen exkluderar dem och de är ju oroliga, för den här domen gäller inte dem, säger Malin Brännström, som bedömer att det positiva från domen kommer att spilla över.

– Jag tror att även de kommer att få en bättre plattform att stå på för att få sina anspråk prövade, säger hon och betonar att domen kommer att ge flera ringar på vattnet. 

Samiska markrättigheter är starkare än vad staten har velat gå med på.

– Det här visar på är att samiska markrättigheter är starkare än vad staten har velat gå med på. Det påverka hur man överlag ser på samiska markrättigheter och det tror jag kommer att få betydelse för andra frågor, men det är för tidigt att säga.

Jägare oroliga

Oro har även funnits från jägarhåll, där det finns dem som tror att detta kommer att begränsa deras möjligheter för jakt. Men Malin Brännström betonar att Girjas samebys intention aldrig har varit att exkludera. Hon tror snarare att detta kan gynna även lokala jägare.

Nu återstår ett stort jobb för att hitta hållbara förvaltningslösningar.

– Jag är helt övertygad om att det går att få till något riktigt riktigt bra utifrån lokala förhållanden.

Kommer att få jättestor betydelse för oss rättsvetare.

Klart är dock att domen öppnar fler dörrar för forskningen. 

– Jag tror att den här domen kommer att få jättestor betydelse för oss rättsvetare. När vi sitter och analyserar vad är samiska rättigheter så har vi ju vi fått en helt annan pusselbit nu i hur vi ska beskriva de här rättigheterna. Det gäller framförallt vad begreppet urminnes hävd betyder och styrkan i rättigheterna, bland annat genom att rätten även omfattar en beslutanderätt över markerna. Det får jättestor betydelse för mitt jobb som forskare.

Kontakt

Malin Brännström
Övrig/annan befattning
E-post
E-post
Telefon
090-786 79 42