NYHET Thomasine Francke Rydén diskuterade sin avhandling med närläsare Tova Bennet vid sitt mittseminarium den 6 maj. Hennes avhandling handlar om hur straffrättens tre centrala subjekt: staten, gärningspersonen och brottsoffret har beskrivits och förståtts inom svensk straffrätt över tid. Med sin avhandling hoppas hon kunna öppna för nya sätt att förstå vad straffrätten är och vad den kan och bör vara.
Thomasine Francke Rydén genomförde sitt mittseminarium den 6 maj vilket markerar att avhandlingsarbetet är halvvägs i mål. Närläsare Tova Bennet, Lunds universitet, hade kommit upp från Skåne för att diskutera Thomasines arbete så här långt och ge vägledning framåt.
– Mittseminariet var verkligen en givande, och rolig, erfarenhet. Jag känner stor tacksamhet för den tid och omsorg som närläsaren, Tova Bennet, har ägnat åt mitt manus. Hennes synpunkter och råd är värdefulla i det fortsatta arbetet med avhandlingen, säger Thomasine.
Thomasine Francke Rydén, doktorand vid Juridiska institutionen, på sitt mittseminarium. Mittseminariet beskriver hon som en givande och rolig erfarenhet.
Bild Markus NaarttijärviI avhandlingen analyserar Thomasine hur straffrättens tre centrala subjekt: staten, gärningspersonen och brottsoffret har beskrivits och förståtts inom svensk straffrätt över tid. I stället för att ta straffrättens kategorier, principer och utveckling för givna, undersöker studien hur dessa kontinuerligt formas och omformas genom språk och diskurser om de för straffrätten centrala subjekten. Studien undersöker vidare hur dessa samspel bidrar till att göra straffrätten begriplig, legitim och nödvändig vid olika tidpunkter.
– Genom att följa hur föreställningar om exempelvis ansvar, risk, skada och legitimitet artikuleras och stöps om i samspelet mellan, samt inom, straffrättsteorier och lagstiftningsprocesser synliggör avhandlingen straffrätten som en kunskapsproducerande och normerande praktik, där subjekt inte bara regleras utan också skapas. På så sätt bidrar studien till en fördjupad förståelse av straffrättens ”djupstruktur”; det vill säga de diskursiva villkor som möjliggör och begränsar vad som kan framstå som rimlig och legitim straffrätt, säger Thomasine.
Thomasine är fortfarande i ett utforskande skede i sitt avhandlingsarbete och tycker därför att det är svårt att säga något om resultat så här långt. Men några analytiska mönster har hon ändå kunnat se.
– Exempelvis har jag kunnat se att straffrättsligt centrala begrepp såsom rättssäkerhet, proportionalitet eller integritet, inte förkastas i lagstiftningsprocesser som innebär en utökning av det straffrättsliga området, utan snarare omformas och får en förändrad funktion. Begreppsliga förskjutningar tycks även samtidigt samspela med förändrade sätt att konstruera och relatera straffrättens centrala subjekt: staten, gärningspersonen och brottsoffret, vilket i sin tur påverkar vad som framstår som rimliga och legitima straffrättsliga åtgärder, berättar Thomasine.
Närläsare vid mittseminariet var Tova Bennet, Lunds universitet. Thomasine är väldigt tacksamhet för den tid och omsorg som Tova har lagt ned på att läsa manuset.
Bild Markus NaarttijärviThomasine valde juridiken utifrån ett intresse för språk och argumentation, men framför allt eftersom juridiken påverkar de allra flesta av oss.
– Juridiken rymmer en särskild kraft i att kunna användas för att åstadkomma förändring, men också för att konservera ojämlikheter och förtryck, vilket gjorde den särskilt intressant att studera samt verka inom. Efter examen så valde jag sedan att doktorera eftersom jag var intresserad av rätten som social konstruktion och ville befinna mig i en miljö där jag kunde kritiskt utforska och analysera den på ett sätt som inte i samma utsträckning är möjligt i praktisk verksamhet, säger Thomasine.
Thomasine hoppas, med sin avhandling, kunna bidra till rättsvetenskapen teoretiskt och metodologiskt. Hon har ambition att bidra till en fördjupad förståelse av hur straffrätten faktiskt fungerar som en kunskapsproducerande, normerande och styrande praktik.
– Genom att synliggöra straffrätten som socialt konstruerad, och inte på förhand given, hoppas jag öppna för andra sätt att förstå vad straffrätten är, men också vad den kan och bör vara, samt om vi bör ha en straffrätt överhuvudtaget, förklarar Thomasine.
