Om avhandlingen
Sofi Sandström, Institutionen för Institutionen för diagnostik och intervention vid Umeå universitet, försvarade framgångsrikt sin avhandling den 30 januari 2026.
NYHET Att fysisk träning är viktigt för hälsan – särskilt för äldre personer – är ingen nyhet, men hur vi tränar kan vara avgörande för resultaten. En ny avhandling från Umeå universitet visar att korta, högintensiva träningspass för äldre både sparar tid och kan vara mer effektivt än traditionell konditionsträning.
Sofi Sandström, Institutionen för diagnostik och intervention vid Umeå universitet, har i sin avhandling undersökt högintensiv träning för personer 65 år och äldre.
BildIngrid Söderberghkoppling mellan muskelstyrka och hur hjärnan fungerar
– En av de mest spännande upptäckterna i min forskning är kopplingen mellan muskelstyrka och hur hjärnan fungerar. När man kortar ner passen och höjer intensiteten verkar äldre kunna få extra fördelar både för benstyrkan och arbetsminnet, säger Sofi Sandström, som utfört sitt doktorandarbete på Institutionen för diagnostik och intervention vid Umeå universitet.
Fysisk träning medför flertalet positiva hälsoeffekter och för äldre är det särskilt viktigt att träna då många av de funktionerna som försämras med ålder istället kan förbättras. Ett stort folkhälsoproblem är dock att många äldre personer är fysiskt inaktiva.
Högintensiv träning, HIT, som bygger på mycket korta men intensiva och pulshöjande intervaller, är en relativt ny träningsmetod som i tidigare studier har visat lovande hälsoeffekter hos yngre personer. Sofi Sandströms avhandling, baserad på den så kallade Umeå HIT‑studien, visar hur olika nivåer av träningsintensitet påverkar kondition, hjärnans funktion och muskelstyrka hos personer över 65 år.
I hennes studie deltog 68 personer, som vanligtvis inte tränade regelbundet, i åldrarna 66 till 79 år. Deltagarna lottades till två grupper som båda tränade två gånger i veckan i tre månader på stationära cyklar. Ena gruppen utförde medelintensiv konditionsträning (40-minuters pass) och den andra utförde högintensiv intervallträning (10 x 6-sekundersintervaller i 20-minuters pass).
I Sofi Sandströms studie deltog 68 personer, som vanligtvis inte tränade regelbundet, i åldrarna 66 till 79 år.
BildMattias PetterssonResultaten visade att både kondition och blodtryck förbättrades i liknande omfattning i grupperna, oavsett om träningen var medel- eller högintensiv. Det högintensiva, och betydligt kortare, passet gav däremot bättre effekt på benstyrka och arbetsminne. Eftersom dessa funktioner ofta försämras med åldern menar Sofi Sandström att träningsmetoden är överraskande lovande.
– Tidigare har forskare varit osäkra på om äldre ens bör träna högintensivt, men mina resultat pekar på att det fungerar minst lika bra som medelintensiv träning. Därför kan högintensiva kontrollerade pass bli ett viktigt alternativ för äldre som vill variera sin träning, säger hon.
Kognitiv funktion undersöktes med ett brett kognitivt batteri som inkluderade flertalet tester på arbetsminne. Hjärnans aktivering vid arbetsminne undersöktes även, då deltagarna fick genomföra ett arbetsminnestest vid en magnetkameraundersökning. Här visade det sig att ökad benstyrka var relaterad till både ökad aktivering i frontalloben vid arbetsminnestestet samt ökad prestation på testet. Detta tyder på att muskulär anpassning kan vara ett viktigt mål för träning som syftar till att skydda hjärnan.
Tidigare forskning har antytt att åldersrelaterade förändringar i hjärnans vitsubstans begränsar effekterna av traditionell konditionsträning på arbetsminnet. Personer med mer uttalade förändringar har ofta inte fått samma förbättringar. I denna avhandling visades däremot att högintensiv träning förbättrade arbetsminnet även hos deltagare med omfattande vitsubstansförändringar.
– Detta tyder på att högintensiv träning kan vara särskilt värdefull för personer med tidiga förändringar i hjärnans vitsubstans, säger Sofi Sandström.
För att påbörja processen med att göra högintensiv träning tillgänglig för en bredare grupp undersökte Sofi Sandström också möjligheten att träna hemma utan avancerade motionscyklar. Detta gjordes i en samskapande studie, där forskare och deltagare arbetade tillsammans för att skapa ett alternativ.
Det högintensiva passet omarbetades till att använda "uppresningar från stol" i ett högt tempo, något som visade sig ge liknande omedelbar fysiologisk respons som intensiv träning på stationär cykel.
– Nästa steg är att utveckla en mobilapp som kan styra träningspassen och att testa träningsformen på en ny grupp äldre för att se om resultaten håller även för dem som saknar tidigare erfarenhet av HIT. Förhoppningen är att träningen i framtiden ska kunna genomföras i hemmiljön.
Sofi Sandström, Institutionen för Institutionen för diagnostik och intervention vid Umeå universitet, försvarade framgångsrikt sin avhandling den 30 januari 2026.
