Högre elpriser påverkar inte industrijobben

Det kan bero på att el är en relativt liten del av deras totala kostnader

Forskarna har undersökt hur prisförändringar har påverkat svensk basindustri, stål-, kemi-, pappers-, sten- och mineralindustrin, som är energiintensiva och konsumerar relativt mycket el och fossila bränslen.

Särskilt under vintern 2022 när Ryssland inledde sin invasion av Ukraina ökade elpriset i stora delar av Sverige och Europa. Forskarna har sett att industriföretagen inte påverkades i stor utsträckning av de höga elpriserna på kort och medellång sikt (5 år).

Det här gällde både för industrin som helhet, och då de mest energiintensiva sektorerna studerades separat.

— Vi såg inga eller väldigt små förändringar i sysselsättningsgrad eller omställning av energianvändningen från exempelvis el till fossil. Det kan bero på att el är en relativt liten del av deras totala kostnader, ca 5–20% beroende på sektor, säger Professor Tommy Lundgren, Sveriges lantbruksuniversitet.

Priset vid grön omställning

Den gröna omställningen kräver en omfattande elektrifiering, det vill säga att fler verksamheter går över till el i stället för fossila bränslen, av samhället. När energislag med varierande utbud, som sol- och vindkraft byggs ut, kommer det att innebära större variationer i elpriserna och eventuellt högre priser. Redan i dag baseras delar av elpriset, särskilt i södra Sverige, på elpriserna i Europa eftersom marknaderna är sammankopplade.

Kan ta längre tid inom denna sektor än vad man kanske hade trott

I takt med att fossil energi blir dyrare när EU sänker taket för antalet utsläppsrätter för koldioxid, förväntas detta påverka Sverige, särskilt de södra delarna av landet.

— Att basindustrin verkar präglas av trögrörlighet och låg priskänslighet kan indikera att den gröna omställningen, i termer av teknikval och produktionsstruktur, kan ta längre tid inom denna sektor än vad man kanske hade trott, säger biträdande lektor Hanna Lindström, Umeå universitet.