”Hösten är kommen – svanen tar avsked och svalorna fly”

Cirka 450 miljoner fåglar lämnar Sverige varje höst för att flyga till mildare klimatzoner utanför Sverige.

BildJohnér bildbyrå AB/Håkan Hjort

Insektsätande arter kan behöva flytta väldigt långt för att överleva vintern, till exempel till södra Afrika.

Varför flyttar fåglar på hösten?

– Det är framför allt levnadsmiljö och diet som avgör när och om fåglarna måste flytta söderut. Till exempel, fruset vatten eller insektsbrist tvingar många arter att flytta till varmare breddgrader. Arter som endast lever på insekter skulle aldrig överleva den svenska vintern. 

Man kan också vända på det och fråga “varför flyttar vissa fågelarter hit på våren?”. Det är trots allt ofta en väldigt lång och extremt riskfylld resa de måste göra från övervintringsplatserna. Svaret på den frågan är att produktiviteten, det vill säga tillgången på föda, normalt sett är väldigt hög under den korta, intensiva sommaren i norr, vilket underlättar uppfödandet av ungar.

Micael Jonsson, universitetslektor och fågelintresserad på Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap vid Umeå universitet.

BildUlrika Bergfors

När startar fåglarna att packa kappsäcken?

– Det varierar väldigt mycket när fåglarna startar att flytta söderut, beroende på art. Hos vissa vadararter, som till exempel storspoven, beger sig honorna söderut så fort de har lagt äggen, redan i juni, medan hanen stannar kvar och tar hand om ägg och ungar. Vissa andra arter, som videsparven, flyttar väldigt långt och kommer därför hit sent, men måste även börja flytta tidigare än andra arter – redan i början av augusti – för att hinna fram till övervintringsplatsen innan det är dags att flytta igen.

Insektsätare tenderar att flytta söderut tidigare än fröätare, eftersom insekter försvinner när det blir för kallt. Därför, för att svara på frågan, kan man säga att vissa fågelarter börjar flytta söderut redan i juni, men ett tydligt “hösttecken” är ändå när insektsätarna – till exempel sångare och svalor – börjar ansamlas i slutet av augusti och början av september för att starta flytten.

Vart går resan?

– Insektsätande arter kan behöva flytta väldigt långt för att överleva vintern, till exempel till södra Afrika. Det finns också arter som flyttar åt sydost snarare än rakt söderut. Videsparven, som man vet kan flytta ända till sydöstra Kina, är ett exempel på det. Sedan finns det arter som har blandad diet och som därför inte behöver flytta lika långt. För dessa arter kan det räcka med att flytta till Medelhavet, eller Centraleuropa, till södra Sverige, eller till och med endast från inlandet mot kusten i norra Sverige. Andra arter såsom svanar kan vara beroende av öppet vatten och tenderar därför att stanna kvar tills hav, sjö, eller älv frusit på vintern.

Jag vet inte hur många, eller hur stor andel, arter som flyttar från Västerbotten, men generellt kan man säga att ju längre norrut, desto större andel av fågelarterna flyttar söderut, vilket mest beror på att vintern blir kärvare ju längre norrut man befinner sig.

Sångsvanen flyger söderut när isarna börjar lägga sig hos oss och återvänder i mars-april.

BildJohnér bildbyrå AB/Mikael Svensson

Hur hittar fåglarna dit de ska?

– Flyttfåglar använder sig av en kombination av jordens magnetfält, stjärnornas positioner och geografiska “landmärken" för att hitta rätt. För vissa arter, till exempel för tranan, lär förmodligen föräldrarna upp ungarna första gången de flyttar söderut. Sedan kan väder och vind ändå “ställa till det” och göra så att fåglar hamnar fel. Det är dock fascinerande att individer av till och med de minsta fågelarterna kan hitta tillbaka till exakt samma buske år efter år.

Påverkar klimatförändring med varmare temperaturer flyttmönstret?

– Eftersom levnadsmiljö och diet är viktiga anledningar till att fåglar måste flytta, och eftersom dessa faktorer påverkas av klimatet, är det troligt att vissa fågelarters flyttmönster påverkas av klimatförändringar. Det gäller dock främst, eller endast, kort- och medeldistansflyttare, som kan stanna längre eller flytta kortare för att hitta öppet vatten eller ej frusen och snötäckt mark då det blir varmare. Redan i dag stannar änder, svanar och gäss längre på hösten än de gjorde för bara 10-15 år sedan, eftersom det kan finnas öppet vatten en bra bit in på hösten.

Vad forskar du om i stora drag?

– Jag är ganska bred i min forskning, men fokuserar i nuläget på hur och varför förekomsten av olika ekosystemtjänster från skogar påverkas beroende på hur skogen ser ut. Jag har dock även forskat på fåglar för att försöka förstå orsaken till varför olika platser kan skilja sig i artrikedom och artsammansättning.

Hur startade ditt eget fågelintresse?

– Genom kompisar och jag blev snabbt lika intresserad som de var. Det finns en mängd olika anledningar till att vara intresserad av fåglar – allt från ”artjakt” till fåglars biologi eller bara rekreation. Jag tycker framför allt det är en utmärkt anledning till att ta sig ut till naturen.

Videsparven är en extrem långflyttare. På hösten flyger den ända till östra Kina.

BildWikimedia