Hyggesfritt skogsbruk gynnar hänglavar

NYHET Skogsbruket har genom kalavverkning orsakat en kraftig minskning av hänglavar i Sveriges barrskogar. Forskare från Umeå universitet, University of Northern British Columbia och Norwegian University of Life Sciences har i ett storskaligt fältexperiment visat att hyggesfritt skogsbruk är en effektiv metod för att gynna hänglavar. Studien är publicerad i den vetenskapliga tidskriften Forest Ecology and Management.

Text: Anna-Lena Lindskog

Bild på gallrad skogsyta sedd snett uppifrån

Studien genomfördes i försöksparken i Vindeln. Här syns kraftigt gallrad skog (67 procent uttag) med datalogger som registrerar temperatur, luftfuktighet och ljustillgång.

ImagePer-Anders Esseen

– Hänglavar har viktiga funktioner i världens barrskogsekosystem och utgör föda, livsmiljö och bomaterial för däggdjur, fåglar, insekter och spindlar. De är särskilt viktiga för renskötseln och kan vara avgörande för renens överlevnad på vintern när marklavar är otillgängliga. Därför är kunskap om hur miljöfaktorer reglerar mängden hänglavar viktig för att utforma mer skonsamma metoder att bruka skogen och för att förstå hur lavar påverkas av klimatförändringar, säger Per-Anders Esseen, professor emeritus på Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap vid Umeå universitet.

Så gjordes studien

• Den unika långtidsstudien (2008–2019) har letts av Per-Anders Esseen, tillsammans med Matthias Siewert, Umeå universitet, Darwyn Coxson, University of Northern British Columbia, Prince George, Kanada, och Yngvar Gauslaa, Norwegian University of Life Sciences, Ås, Norge.

• Femton provytor (80 m × 80 m) lades ut i gammal grandominerad skog i Sveriges Lantbruksuniversitets försökspark i Vindeln, Västerbotten. I experimentet genomfördes en gallring, där en tredjedel respektive två tredjedelar av träden avverkades, vilket sedan jämfördes med orörda kontrollytor.

• Skogliga data, temperatur och ljusmängd mättes under elva år. Med hjälp av stegar mätte forskarna mängden hänglavar upp till sju meters höjd före gallringen och under tio år efter gallringen. Syftet var att utreda hur skogens struktur och mikroklimat påverkar hänglavar med olika funktionella egenskaper genom att jämföra den ljusa hänglaven garnlav (Alectoria sarmentosa) med mörka tagellavar (Bryoria).

Kraftig gallring minskade mängden hänglavar

– Mängden hänglavar i en skog beror på balansen mellan etablering, tillväxt och förluster och regleras av mängden tillgängligt substrat (grenar), mikroklimat, lavens färgpigment och spridningsförmåga, säger Per-Anders Esseen.

Bild på Per-Anders Esseen stående på en stege lutad mot en gran.

Per-Anders Esseen mäter mängden hänglavar i provträd av gran.

ImagePer-Anders Esseen

Mängden hänglavar per träd minskade direkt efter gallring men ökade sedan upp till fyra gånger i gallrade ytor, med störst ökning i den nedre delen av träden. Studien visar att en måttlig gallring ökade förrådet av hänglavar (per hektar) medan mängden hänglavar minskade efter kraftig gallring, på grund av färre värdträd och att fler lavar blåste ner.

Tagellav.

ImagePer-Anders Esseen

– Den ökande ljustillgången är den viktigaste faktorn som gynnar hänglavar i gallrade skogar, säger Per-Anders Esseen.

Tagellavar klarade sig bättre

Lavar är komplexa symbiotiska organismer mellan svampar och alger/eller cyanobakterier, som passivt tar upp vatten. Forskarna fann att de mörka tagellavarna ökade snabbare med ökad gallringstyrka än den ljusa garnlaven. Tagellavar har melaninpigment som gör att algerna får [PE1] mindre ljus än hos ljusa lavar. De har därför lägre fotosyntes än ljusa lavar i täta skogar, men har högre fotosyntes och tillväxt i gallrad skog med god tillgång på ljus.

– Studien har gett viktig kunskap för att utforma skonsamma, hyggesfria metoder att bruka barrskogar som ökar mängden hänglavar, något som är särskilt viktigt i renens vinterbetesområden, säger Per-Anders Esseen.

Originalartikel

Originalartikel:
Esseen, P.-A., Siewert, M.B., Coxson, D.S., & Gauslaa, Y. (2026). Canopy structure and microclimate drive long-term dynamics of hair lichens after partial cutting. Forest Ecology and Management, Volume 617, 123891. https://doi.org/10.1016/j.foreco.2026.123891

Läs den vetenskapliga artikeln

För mer information, kontakta gärna:

Per-Anders Esseen Professor emeritus

E-post