Hoppa direkt till innehållet
printicon
Huvudmenyn dold.
Publicerad: 20 jan, 2022

Industrin och universitet satsar på utfasning av PFAS

NYHET Kunskapen om negativa hälso- och miljöeffekter från kemikaliegruppen PFAS ökar. Ett av de största problemen är att de inte bryts ner när de hamnar i miljön. Många företag vill fasa ut PFAS och är beredda att gå före kommande regleringar. Nu samlar projektet POPFREE Industri 22 aktörer, däribland Umeå universitet, i ett kompetenscentrum för att samarbeta om utfasning och hitta alternativ.

Text: Ingrid Söderbergh

Det här är ett spännande och viktigt initiativ.

RISE leder projektet att ta fram en plan för kompetenscentrumet POPFREE Industri, som ska stötta företag i utfasningsarbetet. Vinnova samt partners bidrar med finansiering. Kemiska institutionen är en av de aktörer som är del i centrumet.

– Det här är ett spännande och viktigt initiativ. För att lyckas med målsättningen att fasa ut PFAS måste många olika samhällsaktörer arbeta tillsammans, och för oss forskare ger det oss en bra möjlighet att hitta nya samarbetspartners och ytterligare finansieringsmöjligheter för det vi vill studera, säger Stina Jansson, universitetslektor på Kemiska institutionen vid Umeå universitet.

Vid Kemiska institutionen finns flera forskare som studerar PFAS ur olika aspekter. Inom Stina Janssons grupp forskar man framför allt kring PFAS i avfall, och vad som händer med PFAS i avfall när det hanteras eller förbränns. POPFREE Industri kommer att angripa PFAS-problematiken på bredd genom att fokusera på ett flertal olika typer av produkter och användningsområden, men även genom att se hela produkternas livslängd, från design och produktion till återvinning och destruering.

I dag är bara en liten andel av alla PFAS reglerade, men EU-kommissionens kemikaliestrategi lyfter nu behovet av utfasning av PFAS som grupp. Kemikalieinspektionen i Sverige arbetar tillsammans med sina motsvarigheter i Norge, Danmark, Nederländerna och Tyskland med att ta fram ett begräsningsförslag som kommer omfatta all icke-essentiell användning av PFAS.

Allt fler konsumenter och företag ifrågasätter användningen och många företag vill fasa ut sin användning. Därför har förfrågan om att bilda ett kompetenscentrum rönt stort intresse.

Att ta fram bra alternativ tar tid, och det är också ett omfattande arbete att testa och produktutveckla för varje specifik användning, även om det finns alternativ på marknaden. Det är också svårt att veta om det finns PFAS i varor, produkter och processer. En annan utmaning är kopplad till avfall och återvinning. PFAS kommer under överskådlig framtid behöva hanteras, samtidigt som vi i dag har väldigt begränsad kunskap om hur den hanteringen borde ske, för att ämnena inte ska fortsätta spridas till mark, vatten och luft vid avfallets sluthantering eller vid material- eller varucirkulation.

Den 18 januari hade projektet POPFREE Industri digital kick-off och samlade alla projektpartners: Apoteket AB, Bagaren och Kocken AB, Biltema Nordic Services AB, BRAV Norway AS, Cervera AB, ChemSec, ClasOhlson AB, Houdini Sportswear AB, IKEA of Sweden AB, iPinium AB, Kemikalieinspektionen, Nordic Paper Seffle AB, Order Nordic AB, Ragn-Sellsföretagen AB, RISE AB, Rusta AB, Stena Recycling International AB, Stockholms universitet, Substitutionscentrum, Umeå universitet, Volvo Car Corporation och Zound Industries International AB.

Om PFAS

PFAS är en förkortning för per- och polyfluorerade alkylsubstanser, och ett samlingsnamn för en stor och komplex grupp av ämnen, där minst en helfluorerad kolatom ingår. PFAS-kemikalier produceras och används för att de ger ytor vatten- och smutsavvisning och de är även filmbildande, ger låg friktion och tål höga temperaturer. Dessa unika egenskaper har gjort att de används i många olika tillämpningar, som matförpackningar och fettresistent papper, filmformande produkter, ytbehandling och impregnering av kläder, möbeltyg och skor, non-stickbeläggningar i stekpannor, skidvalla, skönhetsprodukter, elektronik och brandskum. PFAS började framställas i större skala på 1950-talet och ett huvudproblem är att PFAS-kemikalier är väldigt svårnedbrytbara, vilket gör att de ansamlas i naturen. Vissa PFAS är också mobila i luft och vatten och sprids lätt över stora områden samt kan bioackumuleras. Det gör att de idag finns överallt i miljön och mängden ökar med tiden. PFAS har till exempel uppmätts i kommunalt dricksvatten, i spädbarn och i isbjörnar på Arktis.

När det gäller effekter är kunskapen om de flesta PFAS-ämnena fortfarande liten. Det finns studier av enskilda PFAS-ämnen som påvisat negativa hälsoeffekter, som ökad cancerfrekvens, ökad svårighet att bli gravid, effekt på njurar, lever, kolesterolhalt samt på kroppens immunförsvar och ett försämrat immunsvar på vaccinationer. Ämnesgruppen består av mer än 4 700 olika industriframställda ämnen och effekter har bara studerats för ett fåtal av dessa ämnen, som idag ofta substituerats av andra mindre studerade PFAS-ämnen.