Information till medarbetare med anledning av covid-19 (Uppdaterad: 21 oktober 2020)

Hoppa direkt till innehållet
printicon
Publicerad: 07 sep, 2020

Inte bara rättstavning, det handlar om att delta i samhället

NYHET Mot bakgrund av att det tidigare i höst har skrivits om huruvida förmågan att skriva bland unga försämrats, skriver forskare vid Umeå universitet om sitt forskningsprojekt "Skrivande som näring för demokratin". Där undersöks vilket skrivande medborgare i Sverige idag behöver för att delta i samhället. Man utvecklar också metoder för att undervisa om skrivande i skolan, tillsammans med lärare.

Text: Eva Lindgren, m. fl.

I projektets första fas har vi diskuterat med folk runt om i landet vad det betyder att delta i samhället och hur man kan delta med sitt skrivande. Deltagarna pratar mycket om hur samhället har förändrats och hur mycket mer textberoende det har blivit.

Man pratar om hur föreningslivets självklara deltagande nu flyter in i något annat, kanske ett deltagande i sociala medier. Man deltar också i många olika sammanhang, och på olika nivåer i samhället. Man deltar i sin familj, bland vänner, i skola eller arbete, i samhället i stort och i världen.

Olika former av deltagande kräver ofta något sort skrivande, såsom arga lappar i tvättstugan, inlägg och kommentarer i sociala medier eller insändare i lokaltidningen för att påverka någonting. Det gäller alltså att bli medveten om att olika sorters deltagande ställer olika krav på skrivande utifrån både sammanhang och mottagare.

Resultaten visar alltså att skrivande inte alls bara handlar om att texten ska vara ’rätt’ i form av korrekt stavning och grammatik, även om deltagarna lyfter fram det som en aspekt. Det handlar lika mycket om att ha kunskap om hur man uttrycker sig i olika sammanhang för att hänga med i snabba samhällsförändringar.

I samtalen kom det också fram att det ibland kan finnas en rädsla för att delta och göra sin röst hörd. Detta kopplades samman både med skriftens beständighet, till skillnad från det muntligas mer flyktiga karaktär, och med mottagarnas reaktioner. Man menade att mottagarna inte alltid är välvilliga, utan ett deltagande i skrift kan innebära otrevliga kommentarer och till och med repressalier.

I vårt samarbetar med lärare håller vi nu på att utveckla undervisningsmetoder där barn och ungdomar genom skrivandet lever och lär demokrati. Det handlar framförallt om att utveckla språkliga redskap som hjälper tanken att hamna på papper på det sätt man avser ochatt kunna uttrycka sitt budskap på olika sätt beroende på sammanhang och läsare. Det här är förmågor man måste träna på!  Under hösten 2020 utvidgar vi projektet till fler skolor och jobbar med att anpassa och förfina metoderna.

Vad behöver man då för att bli en deltagande skrivare? Ja, det räcker alltså inte med att kunna skriva korrekt, man måste också vilja och våga skriva. Man behöver kunna formulera sig på olika sätt för att kunna uttrycka sina tankar och åsikter till olika personer och i olika sammanhang. Skrivandet är alltså det nödvändiga redskap vi behöver för att kunna utvecklas som fullvärdiga medlemmar i ett demokratiskt samhälle.

Eva Lindgren (projektledare), professor i språkdidaktik

Carina Hermansson, docent i språkdidaktik

Per Boström, lektor i modern svenska

Anna Nilsson, lärare i Umeå kommun

Peter Ström, lektor i svenska med didaktisk inriktning

Erika Sturk, doktorand i språkdidaktik