Forskar om patogenicitet hos bakterien Yersinia pseudotuberculosis

Jagadish Mangu, Excellence of Choice postdoktor, Kemiska institutionen och UCMR vid Umeå University.

BildMattias Pettersson

Vilken är din akademiska bakgrund?

– Jag har en doktorsexamen i biologi från Örebro universitet och en masterexamen i molekylärbiologi från Umeå universitet. Tidigare tog jag kandidatexamen i bioteknik, PG-diplom i cellulär och molekylär diagnostik från Indien, och arbetade även ett år som lärare i mikrobiologi.

Hur hamnade du i Norra Sverige och på Umeå universitet?

– Umeå och Umeå universitet är en kombination av många positiva saker på ett och samma ställe. Universitetet har många forskare med erfarenhet av toppmodern teknik och är också fokuserade på mikrobiell patogenes, infektionssjukdomar och mänskliga sjukdomar. Detta är motivationen för mig att komma till Umeå universitet, där jag kan utveckla mina färdigheter och använda dem för att ta fram nya kunskaper om molekylära aspekter av mikrobiell patogenes, men också för att interagera och lyssna på andra forskare och utvecklas som forskare.

Vad handlar din forskning om?

– Min forskning är fokuserad på att förstå sammansättningen av LcrV, ett virulensprotein i Yersinia pseudotuberculosis patogena typ 3-sekretionssystem (T3SS) och dess interaktioner med regulatorn LcrG. I många gramnegativa patogener som Yersinia, Pseudomonas och Aeromonas spelar T3SS en viktig roll i etableringen av infektion hos människor.

 

BildMattias Pettersson

Vad är utmanande respektive givande med att vara forskare?

– Den utmanande uppgiften för alla forskare är att utveckla en modell, eller en hypotes baserad på befintlig kunskap (och även fantasi) och att bevisa det experimentellt med hjälp av tillgänglig teknik eller genom att förnya nyare teknologier. Oftast är det inte lätt, det krävs tålamod, beslutsamhet, motståndskraft, ganska mycket fokus och tid att bevisa eller motbevisa det.

– Det givande som forskare är att se dina förhållningssätt och idéer förändra den vetenskapliga förståelsen av molekylära processer som är viktiga för det vetenskapliga samhället och samhället. Som jag minns från mina föreläsningar i bakteriologi, hur svårt var det att identifiera och särskilja en patogen som orsakade en sjukdom på 1700-talet? Detta ändrades dock på 1800-talet när Dr Robert Koch introducerade sina postulat, som vi använder än i dag för att förstå sjukdomsframkallande mikroorganismer.

Var ser du dig själv om fem år?

– Jag brinner för vetenskaplig forskning, och jag känner också glädje i att vägleda och lära andra. Därför är jag intresserad av en karriär som forskare.

Vad är dina intryck av Sverige?

– Sverige är en kombination av många fina saker som snö, kyla, norrsken och trevliga människor. Det här är som mitt andra hem.

Vad tycker du om att göra på din fritid?

– På min fritid gillar jag att laga mat, ta hand om mina växter, sporta,  pennkonst, lyssna på vetenskapliga poddar och musik, titta på film och läsa böcker.

 

BildMattias Pettersson